124 slott uppfördes.-' I själva Skara byggdes på motsvarande sätt borgen Gälakvist.^® Av namnen Ljonga ting och Ljonga marknad framgår, att Ljunga köping, Linköping, var tings- och marknadsplats, i likhet med andra svenska orter med samma centrala ställning. Det är därför inte på något sätt förvånande, att man i Linköping funnit spår av kungliga ägor. Domkyrkan och biskopsgården tycks helt eller delvis ha byggts på kungsmark.^® För övriga tings- och centralorter saknas i regel material. Förhållandena torde ha varit ganska likartade i Norden. Intressant är sambandet mellan kungsgård och landstingsplats — och biskopssäte — såsom det avtecknar sig i Skåne. Här var de kungliga orterna Lund och Dalby, som båda en gång var biskopssäten, belägna på var sin sida med ett avstånd av ett par kilometer från platsen för alla skåningars tingoch från tre högars marknad. Kungsgårdar fanns sannolikt i anslutning till mindre ting, på hundares-, härads- eller skeppslagsnivå, likaså till tredingsting. Detta är också den naturliga förutsättningen för den roll, somkungens ombudsman spelade vid dessa tingssammankomster.^® Den tidiga medeltidens svenska samhälle var alltså uppbyggt kring tingsorganisationen. Som framkommer på flera håll i denna undersökning spelade detta tingssamhälle en central roll vid den svenska medeltidskyrkans framväxt. Tingets betydelse framkommer bl.a. i samspelet med kungamakten. Detta hindrar inte, att stora motsättningar ofta förekom mellan kungamakt och landskapsmyndigheter. Tingsförvaltningen somsådan var emellertid en av grundvalarna för kungens ämbetsutövning. Denna kungliga ämbetsförvaltning var primärt en naturlig del av tingssamhället —ett faktum som aldrig motsättningarna mellan centralmakt och landskapspartikularism kan överskugga. En följd av detta var också, att kungsgårdar av olika slag kan beläggas vid landstingsplatser och även vid de platser, där mindre tingslag samlades. b) Ting och kult Det är ett gammalt antagande, att tingsplatsen i förkristen tid fungerade som kultplats. Till stöd för detta har man åberopat tingets förElgqvist s 57, 145 f. Man kan också lägga märke till närheten mellan Husabykind och en annan ort med göfu-namn, Götene. Se Elgqvist s 70, 74, 77 f. ** Material beträffande kronoborgen Gälakvist finns i ATA, Aktarkivet, Skara 5; B. *• Kraft 1946 s 57 ff, fr a s 62 ff och sammanfattningen s 67 f. Ovan II exkursen omtunaproblemet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=