119 visat, att biskopen redan från början, så långt man kan följa honom tillbaka, fiek en rangplats bland samhällets stormån. Också i den kontinentala germanrättcii har biskopen en stark ställning.^'' 11 råga om biskopens sociala ställning och situation måste man ta upp problemet om det kyrkliga celibatskravet. Några svenska lagbeståmmelser och analogier från norskt och isländskt material visar, att gifta biskopar med all sannolikhet funnits i Sverige under tidig medeltid. 2. BISKOP OCH TING a) Tingssamhället Problemen kring den medeltida svenska tingsinstitutionen har spelat en central roll i svensk medeltidsforskning. Detta är i och för sig naturligt, eftersom rättskällorna ger en mängd vittnesbörd om tingets funktion och betvdelse. j Med ting menas i det följande beslutaneie, rådgörande och dömande sammankomster mellan tingslagets bönder, allt ifrån de stora samoch alltingen för flera folkland, landstingen och hundares-häradstingen, ned till de mindre sammankomsterna för bygdelag. Också bystämmor i den mån de förekom under denna tidsperiod går in i mönstret för tingssamhället, liksom de sockenstämmor, som finns belagda i yngre svenska landskapslagar. Tingets betydelse låg mte uteslutande på eiet rättsliga planet. En mängd andra företeelser, som vi idag knappast uppfattar som judiciella, har av källmaterialet att döma fallit under tingets kompetensområde. Det tycks ha vant så, att vissa ärenden enbart kunde behandlas vid de större tingssammankomsterna, medan de mindre tingslagen fick ta upp frågor av annat slag. Tingets kultiska funktion har länge varit ett axiom inom forskningen, men är numera omdiskuterad.' Sc t cx Aistulfi legos 3, 16, Die Gesetze Jer L.angobarden s 372 ff; CapituKirc legibus addituin SC3:1, Die Geset/.e des Karolingerreiches 1 s 100, med bötesskalan 300-400-600-900 (biskop). Gf Lex Ribiiaria 36, Die Gesetze des Karolingerreiches 1 s 156 H; Lex Alamannorum 9, 11, Die Gesetze des Karolingerreiches 2 s 8 m fl, ' Nedan b.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=