118 landskapssamhället har de inordnats i olika slag av släktskapsrelationer, i princip med sina barn somarvtagare. När det gäller biskopens politiska och sociala ställning i den äldre medeltidens Sverige finns en lång rad uppgifter i berättande källor. Dessa är emellertid av den art, att de knappast kan läggas som underlag för en objektiv framställning. Rent allmänt torde emellertid bisköpens faktiska politiska och sociala inflytande från åtminstone 1100talet ha varit betydande —åtminstone i de land, där landskapskyrkan hunnit bli etablerad.*^'’ Bättre underlag för en bedömning får man i vissa rättskällor. I en del svenska lagar finner man notiser, som ger biskopen ett bestämt rättsligt värde, ifråga om exempelvis bötesrätt och under vissa andra sammanhang, som bygger på matematiska system. Från de aktuella lagbestämmelserna kan man dra en rak linje bakåt i tiden, över det norska materialet till det anglosachsiska. Biskopens rättsliga ställning är här densamma, och rättsbestämmelserna är uppbyggda efter samma principer. Typiska drag är bl.a. 12-talsräkningcn och den ofta förekommande fördubblingsräkningen, som emellertid inte är konsekvent, delvis på grund av senare nytillskott. När det gäller exempelvis den kungliga 40-markersboten, som till en del rubbar systemet, komdenna in under Birger Jarls tid i stället för den ursprungligare 12-markersboten. I detta källmaterial jämställs biskopen genomgående ur rättslig synvinkel med jarlen, i yngre material med dennes efterföljare hertigen, över sig har han från början bara kungen. I norskt, danskt och anglosachsiskt material har emellertid ärkebiskopen kommit in mellan kungen och biskopen-jarlen. Att ärkebiskopen inte finns med i de svenska landskapslagarna är naturligt, eftersom bestämmelserna avser biskopen inom lagsagan. Vad som är särskilt intressant i det anglosachsiska materialet är att biskopen i vissa områden under 600-talet hade samma rätt somkungen. Senare kom han i stället att jämställas med ealdormannen och jarlen —samma förhållande som i svensk och norsk rätt. Anledningen till att biskopen jämställdes med kungen kan vara, att det dåtida kungariket var Identiskt med biskopsciömet och biskopen liksom kungen följaktligen den ende i sitt slag. När kungadömet sedan komatt bestå av flera biskopsdömen kan så förhållandena ha blivit annorlunda. Under alla omständigheter har undersökningen av rättskällorna Cf sammanställningen hos Pirinen KL 1 sp 619 ff. Cf nedan 3 e, 4 b.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=