94 Omvissa tunor fungerat somhuvudgårdar inom hundaret, kungliga eller stormannaägda, är detta en fullgod förklaring till deras roll som tingsplatser, som går att i flera fall dokumentariskt belägga. Från svealagarna vet vi vilken viktig roll kungens ombudsman spelade vid hundarestinget. Hade nu denne tunan som sin förvaltningsgård, vilket exemplet från Alatuna ger stöd för, vore det helt naturligt att tinget ägde rumi anslutning till denna gård, efter samma mönster som i England. Detta skulle då också kunna vara förklaringen till den roll som förkristen kultplats, som tunan eventuellt kan ha haft för hundaret och som framhållits av vissa forskare —men som helt saknar källstöd med undantag av den osäkra faktor, som de teomorfa tunanamnen utgör. Om tunagårdar haft denna karaktär och vi samtidigt vet att vissa tunanamn har samma prefix som hundaret ifråga, kan detta ge nyckeln till de hundareskyrkor, som UL omtalar. Hundarets huvudkyrka skulle då kunna ha byggts i anslutning till tunan, så att Frötuna, Sollentuna osv. kyrkor inte bara varit sockenkyrkor utan också hundareskyrkor, vilket med tiden blev kontraktskyrkor. Andra viktiga tunagårdar i samma hundare kan ha blivit sockenkyrkor. Detta resonemang, som i brist på material måste framstå som rent hypotetiskt, skulle kunna vara förklaringen till varför så många tunor blev sockennamn.^ Den gamla tanken på att götalandskapens kungliga ho — ögL nämner både kungens, jarlens och biskopens bo —skulle korrespondera mot svealandskapens tuna^- får då ny aktualitet. Även uppfattningen om tunan som handelsplats går väl in i bilden, eftersom handeln var beroende av kungligt beskydd och kungliga privilegier.'*'^ En omständighet somskulle kunna tala för detta är de många fynd av mynt m.m. som gjorts inte bara i Sigtuna utan även i anslutning till flera andra tunor. Holmberg har med all säkerhet rätt i sin huvudtes att en konsekvent klassifiering av tunalokalerna i sin helhet inte låter sig göras. Vad man emellertid saknar i hans undersökning är ett försök till förklaring av det enkla faktum, att vissa tunor står i bestämd, demonstrativ form, som Tuna med stort T. Omtunanamnet i sig själv bara innebär en inhägnad gård, måste vissa av dessa tun haft en helt annan ställning än de övriga. Denna funktion var känd av befolkningen, i och med att ordet Tuna, eventuellt med prefix från t.ex. hundarets namn, omeb Cf nedan III 1 b, VII 3 b, c. Lundberg 1940 s 107 ff. Cf nedan III 1 c med not 39—40. Cf ovan 2 c Birkakyrkan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=