92 inom svealandens hundare och skeppslag de viktigaste tunaorterna återfinns. Det är en gammal teori att tunan på något sätt skulle ha samband med ledungen, inom ramen för hundares- och skeppslagsorganisationen.'^^ Ledungen var i första hand kungens angelägenhet. Det har då uppfattats som naturligt att samlingsplatsen för ledungen skulle ha varit den kunglige hundaresmannens gård.'^** Diskussionen är dock i brist på källmaterial ytterst hypotetisk. C-I. Ståhle har uppmärksammat lokalen Al(a)tuna, somunder 1200och 1300-talet bevisligen varit tingsplats för Lagunda hundares- (härads-) ting. I diplommaterialet nämns Karl Jonsson i Tuna också som exactor. Denne har alltså med all sannolikhet varit kungens ombudsman i Lagunda hundare. I anslutning till denna tuna har ord som visthus, visthusbacke o. dyl. bevarats genom handlingar från 1700-talet. Mot denna bakgrund uppfattar Ståhle denna tuna inte bara som tingsplats utan också som förvaltningsgård för det kungliga ombudet och som uppsamlingsplats för böndernas ledungs- och skatteutskylder, där visthusterminologin skulle vara i stort sett parallell till Husahyn Platsen låtun i Norge har av 1. Lindquist tolkats som Lagtunan, centralpunkt för latuns skipretia. Är denna tolkning riktig skulle vi alltså ha ett belägg på en tuna som centralgård för tingsdistriktets rätts- och militärförvaltning. I Tönsberg — Tunaherg —kan t.o.m. namnet Skiptun återfinnas, enligt Lindquist som namn på ledungsskeppens utrustnings- och hamnplats, la-tun uppfattar Lindquist som det lagstadgade tunet, vid sidan av vilket det sedan också skulle finnas privata tun(or). En parallell till detta hittar Lindquist i fisl. iQggarör. Lindquist har fört fram denna tolkningpå i första hand språkliga grunder utan påverkan av förhållandena i England, vilket ytterligare ökar dess intresse. Han påpekar också i detta sammanhang att sjöfartsguden Njords boning kallas i mytologin Noa-tun. Alla dessa omständigheter pekar i samma riktning.-*^ En undersökning som i sina resultat påminner om Ståhles men som står på betydligt svagare grund har utförts av A. Norden och omfattar Svintuna i Östergötland. Norden menar att ett huskomplex funnits i anslutning till tunakastalet med namnet Boda, som skulle ”ange s 11 ff, KL 7 sp 74 ff, Rosén 1962 s 131 t. Lindquist 1940 s 121, Sahlgren 1944 s 38 ff, Ståhle 1946 s 281 m fl. Sahlgren 1935 s 9, Ståhle NoB 1948 s 135. •’* Cf nedan III 1 c. ■*' Ståhle NoB 1948 s 133 ff. Se även Holmberg s 139 ff. I Lindquist 1940 s 121. Cf Lagatun på Frosta, nedan s 134.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=