87 EXKURS: TUNAPROBLEMET a) Tunanamnet Ordet tuna, som ingår i en lång rad ortsnamn från Sverige* och från en del andra länder-, i forntidaoch tidiga medeltida belägg'*, har under det senaste seklet varit föremål för en lång rad teorier och undersökningard Dessa har bl.a. föranletts av att flera betydand platser under medeltiden varit tunaorter, av att tunan i vissa fall bär samma namn som hundaret eller skeppslaget och av att en lång rad fornlämningar och rika arkeologiska fynd påträffats på platser och gårdar med tunanamn. Senast har K. A. Holmberg utfört en omfattande specialundersökning av tunaorterna.'’’ Denna undersökning diskuteras nu i sin tur inomfrämst ortsnamnsforskningen.'’ Ordet tuna hör samman med fisl. tun, ty.Zaun, eng town, och innebär rent allmänt ett inhägnat koloniserat område. Ännu idag finns i svenska språket gårdstunet, den kringbyggda gårdsplanen, som ett levande ord. Såväl ordet hägnad som (gärdes)gård är därför i princip tänkbara översättningar.’ Man har tidigt observerat ordets sammansättning med naturbeskrivande led och topografiska termer, och inte minst med förkristna gudanamn. Som en följd av detta har tunan fått en forntidsromantisk klang, som också går igen i många tolkningar. Ofta har man försökt systematisera tunalokalerna som kultplatser, handelsplatser, för näma gårdsanläggningar eller somhundarets tingsplatser.** Mot denna ibland romantiserandesystematik har Holmberg kraftigt opponerat sig.*' Han framhåller att tunalokalerna långt ifrån kan jämställas ifråga om ursprung, ålder och funktion. Han menar att tuna- ' Holmberg 1969 s 40 ff med bild 14. - Ibm s 244 ff. G. Hafström har påpekat att en motsvarighet till tunorna också fanns i Polen. •' Holmberg s 24 ff. ^ Se forskningshistoriken hos Holmberg s 9 ff. •’’KA Holmberg, De svenska tunanamncn. 1969. * Se t ex Ambrosiani Fornvännen 1969 s 338 ff, Dahlbäck HT 1970 s 266 ff. ' Holmberg s 9 ff och 252 ff med anförd litt. Till den inhägnade gården cf nedan V 3 c. Ordet Sigtuna har föranlett en speciell diskussion —ovan 2 c Sigtunakyrkan, Se t ex S Lindqvist Fornvännen 1918 s 6 ff, Norden Fornvännen 1933 s 263 ff om Svintuna, Elgqvist s 130 f, 144 f, Hafström Bygd och vildmark 1964 s 36, och forskningssammanställningen hos Holmberg s 9 ff med där anfört material. * Holmberg s 262 ff. Mot den romantiserande fornforskningen ifråga om tunaproblemet vänder sig också B Ambrosiani Fornvännen 1969 s 338 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=