67 KASSA'I’I()\SI-'HA(',A\ riM'FACiKS 1 UADKT OCIl SU 2/12 -7 12 Den 2 defomher nniniilde kanslipresidenten kassalionsl'rai^an i radel. Konuni^H'n hade I'linnil. all lidij^are. l.ex. tlhiO och l()(j4, hade heslnlals ell oeh annah snin sired niol del soin nu hade heshiinls. Ilan hade därtcir Ciinnil l'(")r i,'otl, all sadanl skulle lai^as ul ur prolokt)llen men hade ieke velal ^uu'a del ulan rådets velskap. Uadels ('(Msla reaklion visade en klar inslällniiii,' på Iråi^an oin ('ll evenlnelll ansvarsulkrävande. (luslav l)e la (lardie i'rainhidl oinedelharl. all aklinnen oekså horde oinfalla slåndens prolokoll. Kassalionens renl principiella innehiird heiairdes endasl i sliusla korlhel. Prolokollen karakleriserades soin en »iinderrällelse», oeh rådel fann. all kungen eller gollfinnande kunde avskalfa deni. I’lider diskussionen avshijades del. all (das Fleming salt inne ined l'(■)rhandsinformatinner. Kungens mening vore, fcirklarade han. all rådel skulle undersCika prolokollen f<")r all se, vad som horde »aholeras». Ilan hade Ik'm’I omtalas, alt kungen givit order all prolokollen skulle extraheras i sådant syfte. Vidare hade kungen l’(")r någon tid sedan talat om vad som sagls l(i72 om hans kungaIVirsåkran. Stenl)oc-k heriirde sakens praktiska sida och fiireslog. all man skulle hemsliilla till kungen, alt kanslipresidenlen jåmie några i kansliet skulle giira granskningen. \Mdare framhölls all del fanns myckel annal som strede mot del nu heslulade. 1 lagen slod all kungen är väljande och icke iirvande. och 11)04 års arvftirening var icke helt l’('>renlig med den nya. Del vore då mklviindigl. all också (h'lta »aholerades». Denna allack avvärjdes dock genom en ITirklaring av Fleming, »alt del vore av en annan heskal fenhet som hade shirre helänkande med sig, än all man kunde särdeles aholera del». Sedan man heslulal f()reslå konungen, all några personer skulle h'u'ordnas alt gå igenom ])rotokollen. anställdes en provläsning ur lOOO års protokoll. Härvid väcktes länken ])å en särskild kassalionsakl. (dirisloffer (lyllenslierna undrade nämligen, om det icke skulle vara hiittre atl gr)ra kassationen genom en särskild akt än genom all eliminera prolokollen. och vann instämmande av Hengt Oxenstierna, (iustav De la Gardie menade, alt häda utvägarna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=