RB 13

48 sanitlii»:! ha att göra med dynastiens ställning. Det iir besluten om siiceessionen. om drottningens livgeding. om konnngens testamente och testamentsakten. Om denna senare grui)}) sålunda innehållsmässigt sett kan sägas vara ganska fristående från de med bevillningsfrågorna förbundna besluten, kan den emellertid ingalunda studeras och behandlas oberoende av dessa. De starka motsättningar i samhället, som klart och skarpt träda i dagen på bevillningsfronten. och de brytningar, som (iverläggningarna här genomgingo. ha icke varit ntan betydelse fcir de övriga frågornas uppkomst, handläggning och utgång. Det arbetsmaterial som förelädes riksdagen utgjordes av de kungliga propositionerna. Den allmänna propositionen, som bin drogs för ständerna den 7 oktober 1082. var ytterligt generellt avfattad. I'2n ntfiirlig utrikespolitisk exposé (iver kungens framgångsrika diplomatiska arbete genom oförtrutna fredsbefräm jande alliansunderhandlingar åt alla håll utmynnar tämligen (iverraskande i förklaringen, att den utrikes konjunkturen hade ett eftertänkligt och bistert skick. Fiirsiktigbeten krävde, att man biill sig beredd. l)akf;ruiul. inot vilkon övriga frågor måste avteckna sig. Det iimierliggande tryckta kiillmateriatet är jämte R.\P särskilt Duranis dagt)ok. där frågans Itehandling i Sekreta utskottet (.SU) kan följas dag för dag. (Cit. Duranis. Dagboken iir tryckt i ,1. II. Lidén. Handlingar om riksdagen 1682 [1788].) Ifråga om litteraturen kan friimst hänvisas till F. F. Carlson. Sveriges historia under konungarna af pfalziska huset, 4 (1875) och .S. Grauers, Den svenska riksdagen under den karolinska liden. Sveriges riksdag. 1:4 (H).'I2). Ktt rikt material för mera ingående studier av bevillningsfrågan fiunes i de arkivalier, som utgöra det väsentliga kiillunderlaget för de följande avsnitten och kapitlen om händelserna vid riksdagen, nämligen de på lt.\ fiirvarade rikdagsakta. .Sl':s protokoll och framför allt Svanhielms stenografiska rådsprotokoll, vilka numera kunna begagnas tack vare Hilding Svenssons miirkliga transkriptionsarbete. Då Svanhielm i regel iiven protokollerat rådets och SF;s gemensamma sammantriiden. erbjudes för dessa partier en mycket viilkommen hjälp vid tolkningen av de ytterst svårlästa SU-jirotokollen. Hänvisningar i fortsättningen till Svanhielm avse alltså, när det gäller uiipgifter hiimtade ur de stenografiska partierna av dessa rådsprotokoll, Svenssons på R.\ tillgängliga tolkningar. Dessa ha dock genomgående konfronterats mot originaltexterna. d:ir stenografiska partier och klartext äro blandade. Fn summarisk innehållsöversikt över Svanhielms stenografiska rådsprotokoll. grundad på Hilding .Svenssons tolkningar, finnes i V. Sjödell, Kungamakt och högaristokrati (1966), s. .436 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=