RB 13

3(5 Hertigen l)egärde sålunda att han, sedan han genom reversen ställt ständerna tillfreds, skulle reeiprokt få en skriftlig ftirsäkran av regering, råd oeh ständer om skydd fiir sig, gemål, harn, gods oeh tjänare, så vitt han ieke kunde överbevisas att handla mot Sveriges lag eller mot sin revers. Han begärde, då han icke haft något argt uppsåt med sin aktion, vilken blivit alldeles missförstådd, en skriftlig förklaring av regering, råd oeh ständer, att detta missfiirstånd icke skulle lända honom till ftirevitelse utan saken räknas som upphävd och diktad. Vidare framställde han en fiirsåtligt formulerad anhållan att få vistas i Sverige som en infikld svensk och icke som en främling. Ytterligare begärde han vidimerad kopia av reversen och regeringsformen samt besked om sin och gemålens rang och om hur han skulle mottagas vid hovet. Hertigens hrev och memorialet presenterades och uppliistes i rådet den 10 juni, men frågan uppskiits och drogs i långdrag. Fiirst den 28 upptogs den åter. och behandlades då med påtaglig avoghet. framfiirallt därfiir att memorialet, särskilt i kombination med breven till talmännen, ansågs innefatta en framstiillning till ständerna, banellertid hade hertigen för att urskidda sitt som särskilt ftirsvårande upj)fattade sätt att själv (iverlämna skrivelserna den 12 maj i sitt memorial anfört, att han nödgats gina detta, därbir att hans tjänare blivit så hårt varnade, att de icke hade vågat. På detta slog nu rådet ned och beslöt, att hertigen skidle tillfrågas om vem som varnat hans tjänare.Hertigen ville icke svara, och regeringen ville icke avge någon resolution, fiirrän han svarat. Invecklade ekonomiska underhandlingar bidrogo också till att försena ärendet.^’ Saken med tjiinarnas varning medförde dock ytterligare birhör och undersiikningar, som i beirjan av augusti ledde till att Bengt Skyttes och hertigens förhindelser avsliijades och att Skytte uteshits ur rådet. 1 den på detta sätt förgiftade atmosfären aktualiserades frågan om hertigen och riksdagsbeslutet. Skilda meningar gjorde sig gällande om hertigens memorial skulle behöva dragas inför ständerna. Särskilt rikskanslern höll mycket hårt på att ständerna skidle underrättas, eftersom hertigens sak ju skulle behandlas i RA. RP (SF) 1664 28/6, 30/7, 1/8, 2 8. RA. RP (SFi 1664 5/7, 6/7, 13/7. « Tham, s. 423 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=