KAP. 2. HKRTIG ADOLF JOHAN OCH TESTAMENTSFRÅGAN ADOLF JOHAN 1060 Efler Karl Gu.slavs död hade Adolf Johan i Gölehorg gjort några ansatser att hävda den ställning, som tillkomine honom enligt testamentet och i egenskap av konungens farbroder. Ilans ganska valhänta försök att draga händelserna under sin kontroll avvärjdes dock med lätthet av rädet. Sedan hertigen genom en rädsoch stiinderdeputation underrättats om uppskovsheslutet, fann han sig med hänvisning till det yttre läget utan forndig protest i detta.' Under vären och sommaren uppehiill sig Adolf Johan mer eller mindre frivilligt huvudsakligen pä Stegehorg. Genom korrespondens och omhud siikte han dock hälla sig underrättad om idvecklingen, värva anhängare och verka för sin sak. Till riksdagen kallades han icke. och rädet siikte pä allt sätt att sä länge som möjligt hålla honom horta därifrån.- Först sedan det för hans uteslutande avgörande beslutet i regeringsfrägan redan fattats, fiirsökte sig hertigen pä ett öppet ingripande. 1 ett den 10 oktober daterat, den 18 av hans sekreterare Lars Roman överlämnat hrev till regeringen erinrade han om det ämbete, som anförtrotts honom av Karl Gustav, samt översände kopia av fidlmakten. Avskrift av testamentet förklarade han sig underläta att bifoga, dä även änkedrottningen hade ett original- * Wittrock, a.a. s. 21 f., 57, 74; Pr. prot.. 1, 1(>()() 16/2 s. 450 f. - Wittrock. passim.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=