14 Iiiir)!' den nv,m")rande volei'ini,H'n i priisleslandel sainina kväll manade viee preses | Link(>pinjj[sbiskopen) I rani fanken pä holande rälsl. da kungen blev myndig. Det kan biinda. ((irklarade ban. alt kungen som nu är omyndig med tiden komme all forska i del som nn bestämdes. Om jirästerna tvingades att ga ifrän sin mening, masle de som tiverriistat dem vara skyldiga att liiira ansvaret.’*" Sedan kapitulationen skett, .siikle sländet den enda. bräckliga, kungliga garanti, som syntes sta till buds. nämligen hos iinkedrottningen, ^äd en uppvaktning hos henne ursäktade de sig bir all de tvingats all gä ifrän testamentet och ansluta sig till de andra stånden. De auluillo. alt delta som nu mäsl ske ieke i tramliden skidle lända ständel till men. Hedvig bdeonora. som berimide prästernas beimulande om enigbet, lovade oeksä. att det skedda varken dä eller framdeles skulle \ara dem till birfäng eller nackdel.'*' Del var emellertid icke endast prästerna, som hyste oro f<')r framliden. Även rädet bfirjade i delta läge ge uttryck ät en pälaglig ansvarsrädsla. Da sliinderna birkastal Herman Fleming och Iramstiillde krav pä nytt birslag till riksskaltmiislare. kommo farhagor l(')r framtida ellerräkningar ovanligt tydligt fram i rädet. I en upprfird debatt den 30 oktober sfikle man utvägar alt gardera sig. Del framb(')lls, att del hade varit en annan sak med Adolf .lohans person. Det hade varit mot Sveriges lag. men sä var inte fallet med Herman Fleming. Till ytterligheter gingo Sten Bielke och Knut Kurck. som föreslogo alt ständerna genom alt avge en skriftlig b'u'klaring skulle bindas vid ansvaret, innan rädet b')relog nägol nytt val. Sa längl ville doek majoriteten icke gä. utan del besl(’)ls. all man skulle ge ständerna en kraftig varning. Rädet skulle i Kungl. Maj:ts namn b'uklara. att man helst sett att del blivit vid Salig Kungl. Maj.ts disposition, och f(")rmana sliinderna all icke g(")ra nagot. som de icke i framliden kunde f(”)rsvara. Delta skedde oeksä. dä stiindernas utskoll kom upp och begiirde nytt birslag till skattmästare, varvid visserligen präster och borgare med undvikande formuleringar strävade alt framballa. alt =>« ll)i(l. s. 122. Pr. prot.. 2. 16(»0 29 10 (.\rh.) s. 127.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=