248 auktoritativ, uttömmande och bindande förklaring om rådets ställning än ständerförklaringen 1680. Propagandamässigt utgör akt och approbation en kompletterande parallell till resolutionen den 23 juni 1688 och Gyllenborgs berättelse om rikets tillstand. Det var inte bara genom att sko sig på rikets bekostnad, som radsadeln hade försyndat sig. Den hade också grovt och obirsynl antastat Kungl. MaJ:ts biigbet och riill. Propagandalinjen undei stryks ytterligare genom ett beslut att ge ut en ulfiirlig relation om saken. Till yttermera visso sammankopplas denna relation i approbationen direkt med Gyllenborgs planerade berättelse. Den som talade eller handlade mot konungen sliiiuplades som otrogen och skyldig till majestätsbrott. Ett nytt sviivande bot tillkom. Vid minsta utslag av opposition skulle de törpuppade biigmalsanklagelserna kunna aktiveras mot de berörda rådsberrarna och deras arvingar. Hur starkt aktionen kunde verka propagandamiissigt. och bur kiiuslig saken var. belyses av ett efterspel, som aktionen fick 1697. Uppdraget att författa relationen hade givits till Sven Lejonmark. Gyllenl)orgs beriittelse. som uppges ba varit fiirdig ItHtO. men blivit »bu lagd». kom till riitta i mars l(i97 kort lore Karl XI :s di')d. Rådet fick da befallning att fiirbereda oftentliggiirandet av bade Gyllenborgs berättelse ocb Lejonmarks relation för alt uj)])- fylla kungens kille Iran 1689. Sake]) stötte dock jja mäktigt motstånd, ocb efter Karl XI ;s diid bar den birbalats. Fiirst i oktober-november kom ilen upp igen. Del visade sig da. alt Lejonmarks relation var ett siirdeles bett järn alt riira vid. viil ägnat alt ulnylfjas i de aktuella politiska fejderna. Rengl Oxenstierna hade ju 1689 lyckats få den punkt i aklen uleslulen, som direkt kunde biinfiiras till honom. Xu hade Lejonmark till siu relation fogat de utvalda fiirgripliga protokollsutdragen som bilagor. I dessa fiirekom Oxenstiernas namn åtskilliga gånger. litter nagra beta sammandrabbningar i rådel lyckades Bengt Oxenstierna med änkedrottningens hjälp få det därhän, att i sliillel f(»r hans namn skidle infiiras en formulering: »en annan av radet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=