246 motverkat det sylte, som den i varje 1'all genom sin slutgiltiga ntibrmning lått. Det var politiskt sett betydligt förmånligare att halla hotet om ett eventuellt ansvarsntkrävande enligt denna akt svävande över den mycket obestämt angivna krets av motslandare, som kunde känna sig utsatta. Sländermötel 1(>89 framstår i historien som väsentligen ntrikespolitiskt motiverat. Det pfalziska kriget, Holsteinpolitiken och ■Vltonakongressen samt de därav betingade krigshevillningsfrågorna ha hir eftervärlden dominerat, medan de inrikespolitiska konflikterna trängts i bakgrunden. Emellertid rådde det på den inre fronten ett hårt spänningstillstånd. Trots att inga direkta rednktionsbeslnt fattades, var rednklionsfrågan högeligen aktuell pa riksdagen. Detta berodde närmast på en i jnni 1688 på Gyllenborgs initiativ genomförd skärpning av reduktionen av köpegods, särskilt sådana som förvärvats mot kopparkompaniets fordringar. Da dessa skärpningar kunde väntas väcka opposition, hade den kungliga resolutionen i frågan tryckts. Denna resolution den 28 juni 1688 hade dessutom fått klar prägel av propagandaskrift, ett försvar för den kungliga rednktionspolitiken och ett skarpt angrepp mot adelsoppositionen och del fallna rådsregementet. Resolutionen kan vidare visas såväl kronologiskt som ifråga om innehall och uppläggning stå i nära samband med det karolinska enväldets mest kända och störst upplagda propagandaskrift. Jacob Gyllenborgs berättelse om rikets svaga t)ch medellösa tillstånd. Vid 1689 års riksdag har ingen offentlig opposition kunnat komma till nitryck, men man och man emellan har skarp kritik riktats mot den version av saken, som resolutionen gav. Kritiken har senare måst officiellt bemötas genom en särskild, den 25 april 1689 publicerad kunglig förklaring. Upphovet till 1689 års kassationsakt kan föras tillbaka till denna kampanj på propagandafronlen. 1 anknytning till denna förde de pålitliga kungatjänarna borgmästare Camén och landshövding Lovisin, sekunderade av lantmarskalken Gyldenstolpe. i .Sekreta utskottet (23/2) in talet på rådsprotokoll, som skulle vara anstötliga mot Kungl. Maj:ts höghet. Sedan konungens till-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=