12 (let vidare direkt, att det bleve rej^erin^'ens sak att liirsvara att nian i^ålt ilrån testamentet.-- låi sadan reservation kunde regerinifen givetvis ieke j^odtai'a. Den återsände svaret, krävde att denna passus utj^iek och att även en del andra ändringar gjordes. Först efter upprepade oinarlietningar blev svaret slutligen den ö oktober definitivt gillat. Även biinderna ha, då de avgåvo sitt svar till rådet, förbehållit sig att i framtiden vara fiirsäkrade mot påfiiljder.-'* Det var emellertid icke endast genom att rensa ut reservationer och oklarheter i svarens formuleringar, som rådel strävade alt giira ständerna fnllt delaktiga av ansvaret. Tydligen med den särskilda förklaringen i Giileborg om riksstyrelsen i åtanke, har man velat också i starkast möjliga form binda dem genom kravet, att svaret på framställningen i regeringsfragan skulle underskrivas av alla ståndens medlemmar. l'rågan togs nj)p i rådet den Ö oktober, sedan böndernas svar lästs npp. (liistav Honde fiireslog då. att allmogen sknlle sätta sina bomärken på svaret till större säkerhet i framtiden. Schering Rosenhane fann, att detta stred mot sedvanan, och ansåg det vara nog. om riksdagsbeslutet som vanligt blev underskrivet. ,Såväl drolsen som rådets civervägande majoritet ansåg det emellertid siikrast. att ståndens svar skrevos under av alla så snart som möjligt, så att de icke fingo tillfälle att ångra sig. Förfarandet ansågs av Nils Brahe som en m)vitet. men saken vore mycket viktig, och man besliU att stånden sknlle sonderas. Da adeln visserligen fiirklarade sig villig att skri\a under, men först sedan den fått ge in sina påminnelser om regeringsformen, liit dock rädet saken falla, och man nöjde sig till sist med tahnännens underskrifter.-^ Med särskild skärpa aktualiserades ansvaret naturligt nog i teslamenlsfrågans avg<)rande slutskede under striden om Herman Fleming och riksskattmästarämbetel. -- Il)i(i. s. ‘24(): »Ooti såsom don Kiingl. Rogoriiigoii al<lral)äst lialiicr pridiiat ooli öfucrlagt orsakoriia till itt sådant aftriido ifrån sal. Kongl. M:tz tostainontc. så warder lion tliot ooli förniodeligen wijdli alla Inindolser fiirnoinligast förswarandes». H.\. RP i.VGi KifiO 1/10: »allenast att dlie i fraintijdlien inotte wara fiirsiikradlie oin, att icke nogot tier af motte fölia». R.å. RP KiliO (.AG, SF) 3—4 10; Witlrock. a.a. s. 189 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=