232 lörsäkring. Lejonniark inkallades och ålades alt kontrollera allegaten samt att om orden icke 1'nnnos med utelämna dem ur relationen. Då det i de ifragavarande extrakten ur ett rådsprotokoll den 30 oktober lOOO endast talades om lag och lundamentallag, ha orden ed och försäkring strukits i relationens slutliga text.^'* 1 den hotande situationen tog Hengt Oxenstierna, sin vana trogen, sin tillflykt till änkedrottningen och ingav till henne en lång och ordrik supplik. Han utvecklade här vältaligt den allmänna gliidje som alla kände inför konungens förestående myndigförklaring samt hänvisade till de ämhetsplikter och orationer som i samband härmed skulle komma att åligga honom. Mot denna bakgrund tecknade han effektfullt sin egen eländiga belägenhet. 'Fill sin största bestörtning hade han nu erfarit, hur genom Lejonmarks relation hans namn indragits i samhand med en del misshagliga passager ur protokollen samt att detta nu skulle publiceras och göras allmänt hekant. Han underställde drottningens omdiime, ifall han under dessa omständigheter skulle kunna vara i stånd att fnllgiira sina uppdrag. Denna liksom andra aktioner av hans fiender syftade uppenharligen till att diskreditera honom hos den unge konungen vid dennes regeringstillträde, då Oxenstierna i sliillet hoppats hos honom kunna få tillgodoräkna sig den nåd och del förtroende, som den döde konungen ända in i det sista hade visat honom. Dessutom skulle aktionen även hos ständerna sätta honom på svarta listan. Hengt Oxenstierna l)edyrade, att han städse letts av del redligaste uppsåt att tjäna konungen och riket samt hänvisade till att detta, förutom av resultaten av hans insatser, bekräftades av Karl XI :s såväl skriftliga som muntliga utlåtelser och nådevedermälen. \'idare hänvisade han i det aktuella fallet till Karl XI:s ingripande 1089, vilket redan bestyrkts inför konungen och änkedrottningen av Gyldenstolpe och ytterligare bestyrktes genom ntdrag ur SU:s protokoll, som han åberopade. Till följd av detta ingripande hade, förklarade Oxenstierna, sådant hans tal — mot hans mening — som bland andras utll.SH ‘28, s. 318; allejjalon ‘2(5. ‘27 ocli ‘28 Hisl. Miirkv. 4, s. 18(5 f. .Ifr nedan s. ‘238.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=