218 Konungens rail alt lieivra saken erkännes, men raclel vädjar till konungens näd att läla allt vara d()lt och hirgälet.'^’’ Själva kassationsakten återger i denna 1'råga i respektive delar helt och hållet rådets och ständernas skrivelser. I approl)ationen liar konungen tilhiKitesgålt slsindernas vädjan om nåd. Han förklarade, att ehnrn han hade både fog och riill alt låta patala de berörda grova förgripelserna och ingripa mot de brottsliga, ville han likväl låta nad gå fiir rätt (— låta mera nåden lysa än rätten skärpas —). Den kungliga naden var emellertid villkorlig, och villkoret innebar en nisiräckning av ansvaret, sa alt delta icke begränsades till gärningsmännen själva ntan kimde giiras gällande även i senare släktled. Det förklaras nämligen, alt omdc och dcros orviiuior som enligt protokollen varit delaktiga i de IVirmätna talen och diskurserna alltid sliillde sig som trogna och viuxisamma undersåtar emot konungen, hans gemål och arvingar, skidle allt vara försänkt i en evig glömska. Men om någon visade sig så ftirgäten av sin trohets- {)likt. all han själv eller genom andra talade eller handlade häremot. så sknlle han anses »såsom ovantill fiirmäles». d.v.s. som otrogen etc. All rätt sknlle då stå (■)j)pen f()r konungen och hans efterträdare att fiirfara efter lag och laga stadgar med honom såsom den som naden vanvördar. Om övervägandena vid utformningen av delta parti vittnar forimderingen i Hergenhiehns fiirsla koncept, som därigenom torde kunna bidraga till att belysa approbationens iimebind. så frampt Apprnhaiioncn: - så frampl dc och deras .Vrfwinsjar. som Protocollen iitwijsa, hafwa warit dcclacklii,'c uti sådanc grofwc och fiirmiitne Tahl och Discourscr, altijd stiilla si”, som trogne och wörilsamme I ndcrsåtarc emool Oss. Wår högst lOskeligc (icmåld och Kongl. Arfwingar, så skall hitr uppå aldrig mecra tiinekt. mindre omtahlt eller rördt, ulan all i een ewig Fiirgiilenheet nedsiincki wara. ewig förgätenheet nedsiinkt. Men d:ir Men om Någon funnes så fiu'giilen något annat ])å ett eller annat sätt af sin Trooheetz Plichl. at han anten licrgenhicims koncept: dc och deras l->fwingar som Protocollen ulhwijsa hafwa warit deelachlige uthi sådane grofwe och förmiilne tahl och discourscr altijd stiilla sig som trogne och devote undersåtare cnioot Oss. wår höglelskelige Gemåhl och wårt Kongl. Huns och Erfwingar iignar och hör. så skall hiir uppå aldrig mehra wara tänekt mindre omtalt eller rört uthan i een .Se ovan s. P)‘J f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=