214 Rikets välfärd och hesländ berodde förnämligast på att den tillbörliga makten över rikets styrelse ornbbat lämnades at konungen och hans arvingar. Alla voro förbundna till lydnad och måste också rätt förstå och erkänna denna skyldighet. Diirför var det nödvändigt att röja ur vägen allt som i ringaste måtto kunde irra antingen konungens förtroende för sina undersåtar eller undersåtarnas mening omsin plikt mot konungen. Approbationens formuleringar ifråga om motiveringen ansluta sig nära till akten, men en del karakteristiska nyanseringar fiirekomma. Sålunda understryker approbationen betydligt kraftigare än akten, att frågorna i sak redan sedan länge voro avgjorda. Det säges, att mestadelen av dessa ansfötligheter och f()rgripelser varit före vid tidigare riksdagar och där enhälligt förkastats och ogillats. Kungamaktens integritet och undersåtarnas lydnad som fiirulsättning för rikets välfärd inskärpas också starkare i approbationen: Akten: Men eined.Tn Rijkzens Wälfiird ook Be.stånd förncmbligasl diir på beroor / at Konf’l. Mayst. och des lH)j,'a Kongl. .\rf\vinf’ar deras tilbörlige Maclit ocli Wäldc til Regenienletz .Styrelse lemnas / och såsom alle lil Lydno äre förbundne; .\ltså böra ock alle weta at rätt förstå och erkiinna deras skyldigheet: — Ai)i)rob(itionen: redeligen och \v;ihl efftertiinckiandes och belracktändes / huru som med Rijksens Siikerheet / Wählfärd och hestånd sliitt skulle blifwa bestiilt om icke Konungen dess tilbörlige Mackt och Wiihle wid .Styrelsen aldeles lembnas och de / som til Lydna iiro förbundne weta til alt rätt förstå och erkänna deras underdånige Plickt / Hörsamheel och Wyrdnad; — Även ifråga om det ömsesidiga förtroendeförhållandet mellan kungen och undersåtarna har approbationen bl.a. genom all särskilt framhäva rådet och vidga formuleringen om undersåtarnas allmänna trohelsplikt infört skärpningar, såsom framgår av f(’)ljande parallelllryck; Acten: Fördenskul iir liögst aff at aldeles aff Wägen rödia alt sådant / som skulle i ringaste måttan kunna irra antingen Konungens Nådige Förtroende til sine Fndersåtare / eller den uprichtige Approbdtionen: dant måtte aldeles af wiigen riidias som i någon måtto tyckes kunna irra anten Wårt nådige förtroende til \Vårc Rådz Personer och de andre \\’åre Fndersåtare eller ock IVirleeda på det alt såNöden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=