114 ocli senare befordrad. Xu hade lians son, som var kammarherre lios änkedrottningen, varit tvungen att också skriva under deklarationell mot sådana »oppugnatores».'* Salig Johan (iyllenslierna hade vidare varit en av dem som hårdast opponerat sig.*- I en senare rapport, den 17 januari 1688, kunde Meyer till sist lämna de avslutande informationerna i saken. Han underrättade nu sitt hov om att aktionen helt syntes ehba ut. Det sades, att (’Jas Rålanih fått nåd och att den tryckta ordinantian mot dem som handlat mot Karl (iustavs testamente mera syftade till all auktorisera den nuvarande konungens testamente än att straffa barnen för fädernas brott, emedan de flesta som varit med i (iitteborg nu voro döda.** Meyers uppfattning om aktionens innebörd har alltså undergått avsevärda förändringar, allteftersom han fick fylligare och siikrare informationer. Han ansåg emellertid i det allra längsta, all det var fråga om en stort upplagd räfsteaktion. Meyer hade, redan då riksdagskallelsen utfärdades, haft deu uppfattuingeu, att riksdagens kanske främsta ändamål var att få ständernas bekräftelse på Stora kommissionens domar och akt ioner mot förmyndarna. Det är därför lättförståeligt, att han. da han först hiirde talas om testamentsaklionen. uppfattade den som en fortsättning på hirmyndarräfsten. Han fick snart en rikligare uppfattning om vad saken gällde, men ansåg alltjämt att det skulle röra sig om en omfattande aktion med hårda påfiUjder och godskonfiskation för de skyldiga. Även då han fått tillgäng till den publicerade akten, räknade han med att en stor räfst var förestående och att ansvar skulle utkrävas av ett betydande antal delaktiga. Först sedan Meyer i mitten av januari fått kännedom om att processen mot Hålamh lagts ned. anslöt han sig till den uppfattningen, att man icke avsåg att kräva ut ansvar för det förgångna " Hans Rålainl) hade underteokiial förklaringen angående lag.stiftningsmakten den 1(5 novenilier 1682 samt lestamentsakten den H) decemher; inen icke riksdagslieslutct, som undertecknats av den äldre brodern .\ke. RAl* 1682—83 s. 287. Fry.xell. Ilandl.. 2, s. 204 f. Fryxell. Handl.. 2. s. 206.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=