74 Litndbor skola icke giva hiwiidtionde mcro än cn (/(ing. utom om de viljn eller om de fnilo i luiviidsgnder . (KyHa 4. S1,L] ha ovau sell, att huviidtioude skulle givas vid kyrkas vigning. vid nvvigning eller oskiirande dock endast oni denna skatt ej erlagls under de senaste tio åren. Plikten utvidgades så. att envar hade att erlägga den en gång i livstiden, i regel etter arvskifte.*^'* Landho var icke ägare av jorden, blev det icke heller vid tillträdande av nytt arrende. Han var därför icke skyldig alt giva hnvndlionde mera än en gang i livet, frånsett frivillig gava av sådan samt. i likhet med andra, om han föll i »hnvndsynder». Detta senare begrepp är ingalunda alldeles klart. Xagra fihfattare, hl.a. Angnslinns, sälta likhetstecken mellan hnvndsynder ipcccatd caj/itdlia) och dödssynder [pcccdtn inortdlid) i motsats till smärre synder [pcccdtd luiuntd. vcnidlid).^^' Den vanliga definitionen pa dödssynd är emellertid en medveten och fnllt frivillig överträdelse av (Inds hnd i en viktig sak.^^^ Hnvndsynder hrnka definieras sasom sådana, som leda till andra svåra synder: hiigfärd, girighet, avnnd, okyskhet, omåttlighel i mat och dryck, vrede, andlig liitlja.’^’’ Allt detta faller dock under hotens sakrament såsom en intern kyrklig angelägenhet; man kunde icke gärna fordra hnvndtionde var gang en man gjort sig skyldig till andlig liittjal .S(')ka vi nn ett eventuellt samband mellan termerna hnvndsynd ifjcccdtdin cdpitdleA och det från den borgerliga rätten hämtade 140 .Se -SLL V, not 13, sid. 12. — Enligt kaiu)nisk rätt var iiven klork skyldig att liiinna tionde av privatarv. som tillföll honom. e. 2, X. 3.30. .\ngiistinu.s citeras i §§ ö- -7, c. 3. D. XX^^ Genieot, Institiitiones, I, nr 154 med hiinvisn. samt Thomas. .Summa. 1—11. 72. 5 m.fl. st. Genieot a.a. I. nr 17(), Thomas, Summa. 1—II, 84, 3 och 4. Inanis (/loria iiel su/terhia. aoaritia, iiwidia. Inxuria, gula. ira och tristitia. hos Genieot m.fl. kallad acedia. Dictionnaire de Théol. Catholicpie, XII, sp. 102 har samma definition, noggrant upjiräknande av ovan anförda, ursprungligen från Gregorius den .Store uppräknade ord, § 0 c. 3, 1). XXV. Se ock Kidturhistoriskt Lexikon, Band ^TI. s.v. huvudsynd, där B. 1. Kilström, idgående från ståndpunkten, att de håda slagen synd äro identiska, låter andra svåra synder utgå från huvudsynden såsom en rot. i sjiilva verket således ansluter sig till den »vanliga» definitionen på ordet »huvudsynd». 149
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=