58 dopet måste tydligen, om formellt riktigt förrättat, vara giltigt och icke nuijligt att göra om. Det nöddöpta barnets i VgL 1 givna rätt att jordas på kyrkogården var i full (iverensstämmelse med kanonisk rätt, likaså dess behörighet att taga arv och låta detta gå vidare (i bak- eller sidoarv). Kyrkans ställning är klar. Det världsliga samhällets är vät icke lika lätt att förstå. Om, såsom Beckman antagit, verkligen dopet och ättledningen sammansmält till en enda handling, skänkande den diipte alla rättigheter inom iitten, kan väl detta blott ha gällt omdet döpta legitima barnet. Man måste fråga sig: huru har upptagandet i ätten kunnat förmedlas av en kvinna, eventuellt en trälkvinna? Här anfiirda lagtext förefaller mig niirmast tala emot hypotesen, att dop och ätteledning sammansmält. ■>Iilir barnet primsignat men ej döpt, då skall man ej jorda det på kyrkogård, och det skall ej taga arn^. (VgL II KyHa 1. SLL) fdockens sista stadgande, som ej tillät enhart primsignad att jordas å kyrkogård, innebar ett till det yttersta konsekvent genomf(")rande av de principer, som ovan behandlats. Ih’ rent kyrklig synpunkt är det dock märkligt såtillvida, som kyrkan eljest brukade betrakta dödsfall »//j propo.siVo», d.v.s. då någon dör, innan han hunnit förverkliga något, som han högtidligen föresatt sig. så, som om diklsfallet inträffat först sedan föresatsen genomförts; så brukar t.ex. en avliden novis jordas, såsom om han verkligen avlagt sina löften och varit ordensbroder. Dop och ordenslöfte iiro emellertid icke samma sak. Stadgandet om arv torde ha haft en dubbel betydelse: dels att den enbart primsignade icke var arvsgill, dels att arv därför icke genom honom kunde gå vidare i sidoled eller bakarv. Del rent kyrkliga intresset, som bestod sedan missionstiden. var givetvis, alt alla inom lagsagan hulda skulle införlivas med kyrkan. Hon värnade som vi sett. legitim hriistarvinges rätt att ärva sina föräldrar enligt »naturens rätt». Men kanonisk rätt hade ingenting att säga om syskons rätt alt ärva varandra eller om föräldrars rätt att taga arv efter barn: därvidlag fick man följa landets sedvanerätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=