39 30 1’rån ulskylder till konungen vara grundläggande, ha lilirullo iilltreds.slällt de kyrkliga kraven. 1 Äldre \"ästg()talagen oinniiinne.s överhuvud ieke asylrätten. Kj heller heriires där priviIcifiiimPdiiUmiux, soin blott heriir äktenskapet oeh diirtTn' här kan tVirhigäs. Känd eller okiind taller rätten till dispens {(lispensdtio) helt iilanliu' Äldre \’ästg(")lalagens råmärken. A^gL I liirutsätler helt enkelt att ett iiktenskap, som strider emot »Guds lag», ieke är något iiktenskap oeh därtiir måste återgå.'** Den ftir medeltida teolog(‘r självkliira |)rineipen, att en lag, som av människor givits, iiven kan iiv miinniskor ändriis eller upphävas, t'(')rutsätter i sig sjiilv. att lagstiftaren även kan giva dispens från sin egen lag; luuis permutalionsriitt begränsas blott av rent gudomlig lag eller »nalurriitt», enligt traditionen gällande f(")r alla lider.'*- VgL I:s nltrvek »Guds lag» fcir både rent gudomlig lag oeh enhart kanonisk riitt kan därliir giva upphov till missf(")rslånd. Den ordinarie dispensriitlen låg givetvis i påvens hiind, men han hade m(")jlighet att genom fidlmäklig ipotcstas deJcipitd, dejmtdtd], t.ex. ärkebiskop. nt(')va den f(")r enskild person eller särskilt fall. I vår medeltidshistoria ha vi oekså ett antal kiinda fall av dylik påvlig dispens, siirskill kan då nämnas dispens för konungarne ^’aldemar •*'* oeh Birger.'*^ I ett känt fall år 1288 meddelar Xieolaus IV äktenskapsdispens f(')r konung Magnus oeh Helvig av Holstein, ehuru äklenskåpet redan ingåtls; motiveringen var, alt släktskapen ieke var allmänt känd oeh att iippl(')sning skulle vålla allmän skandal.*’ Det torde ieke 30 DS 1. nr 11.'). •>' (iiOa 7. •*- l lioina.s, Sniiiiiia, I II. 1)7, i .sill lu‘llu‘1. För vårt äiidaniäl liinle (ionna lolkiiin^ vara tillfvllosl. Frågan ;ir doek liådo omfattande oeh svårlöst, (iénieol, Insliliiliones Tlieologia' Moralis, 1 nr 130 - 143. behandlar disjiensationsriitten enligt C-.j.e. oeh utstriieker den till att giilla iiven »i/i (yaiöii.vdoni /ej/iöa.s- divinis». doek ieke till fall. som traditionen anger såsom »prorsiis iiumiit(ibili(i>K t.ex. iiktenskapshandet mellan kristna i fullbordat iiktenskap. Om »natiirriitten» såsom hinder, se e. 1. 1). Xlll oeh e. 1, 1). XIV; med reservationen, att ett stiirre ont iindvikes. .\r 12.')‘), ST 1, nr lO.S. « .\r 1233, ST 1. nr 133. St 1, nr 143. Samtliga de anförda trenne fallen iiro av senare datum, men de motivera framstiillningen ovan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=