36 ger icke vanlig klerk rält alt nlöva i'ör biskop reserverade lunktioner.' Av alla apostoliska sändebrev äro biillorna {biilhv) de avgjort förniiinsla och mest betydelsetulla. Som bekant hava de fått sitt namn av det blysigill, som hängts last vid dem. Inledningen iifgöres alltid av den utlärdande påvens namn, åtminstone i regel ulan ordningsnummer oeh IcHjl av titeln biskop. Guds tjänares tjänare {E/>iscopiis, serous serooriini l)ei). Datum angives alltid (ända till den 29 ti 1928) på romerskt siilt med k(ilen(la\ iioiuv oeh idiis samt Inkdritdfioneiis dr. som hörjdr den '25 lUdrs. 1 slutet brukar även angivas pontilikalets årtal.Bullan iir alltid skriven på pergament med gotisk skritt oeh hipande text utan någon som helst interpunktion. 1 underskrit len \noinenel(durd] utsättes åter påvens namn, nu Icdjt av påvetilel oeh ordningsnummer [(irefiorius jxifHi VH\.^ Brev {breve) åler är, som redan namnet antyder, en kortare pavlig skrivelse om något ämne av mindre vikt. Dessa brev skrivas på vitt papper med romanska bokstäver oeh med interpunktion. Bullor oeh brev hava båda i b’djd av den heliga Stolens auktoritet kralt av lag l'(h’ hela kyrkan eller t'ör enbart dem. till vilka de äro ställda. Lydnadsplikten är ovillkorlig. Konstitution (constitutio) är en term. som reserverats t'ör lagar, som utfärdats av påven sjiilv, medan statuter {stdtutd) nyttjas om dem. som utfärdats av underordnade myndigheter, t.ex. provinsialsynoder. Tidigare brukades emellertid den senare termen omväxlande med konstitution även om påvelagar. Med hiinsyn till innehållet brukas termen dogm ido(/in'd) om trosläror, bud mutnddtum) omkyrkotukten. Dekret {deeretum} brukarman använda ’ fc. ‘J ocli 3, I). \'III leniot »naliirrfUt»); c. 20, X. 2,2(5. c. 1, X. 1.4; cc. 4 och 0. X. 1,4. * Traité de ttroit, 1, nr 109. Till fiteln Gud.s tjänares tjänare synes vara skäl att observera, att enligt feodalväsendets grundtanke den högste binsherren samtidigt skulle vara en tjiinare åt och beskyddare för sina vasaller: titeln må sålunda icke uppfattas såsom tecken på någon blott skenbar ödmjukhet. Den innebär de högsta anspråk på påvemaktens stiillning men ger samtidigt en vältalig deklaration av kyrkans ideella krav på den heliga .Stolens innehavare. ® Traité de droit, I, nr 109. Papa brukar förkortas pp: Chassant, Paléographie des chartes. Dictionnaire des abrévialions, sid. 72.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=