32 KRISTUS vär kristna tro och alla kristna (d.v.s. hela kristenheten) Konuni' Riinder Alla hotasta iniin Biskop Alla hoklärda män Det hlir då iiii'onenl'allande, att ingressen ger uttryck åt »de tu herrskapens» princij). Låt vara, att konung och biskop ingalunda i lagens 1'ortsättning helt jämställas med varandra, så erkänner dock KyRa 2 taktiskt biskopens h()ga ställning genom att tillerkiinna honom riitten att rida med tolv man i liilje; man måste komma ihåg. att himderna alltid 1'unno gästningen mycket hetungande.''’ 1 samma riktning talar väl fcireskriiten i RsRa 2, som bjuder, att l)iskop skall vara bondeson, en fordran som RsBa 3 även stiiller på lagmannen, d.v.s. på innehavarne av de två luigsta ämbetena inom lagsagan, bdjest Kirekommer denna fcireskrift ej i \"gL 1. Principens godtagande är en fraga, dess tillämpande vid skilda lillfiillen iir en annan. A ena sitlan omnämnes i ingressen icke lagmannen, ej heller de icke bofasta, å den andra sidan omniimnes ej allt ordensfolket. Fiir fastställande av själva principen var det ju icke heller niidvändigt. .lämföra vi nu med andra nordiska lagar, så skola vi finna hos flera av dessa, att de striingeligen fVirbjuda all hednisk offertjiinst. Så är också fallet med Gutalagen. som strängt f{)rl)juder blot och alla forna seder, all åkallan av hull, hiigar och hedniska gudar.” Liknande liestämmelser återfinnas bl.a. i (lulatingslagen och i Upplandslagen.'- Uppenbarligen var missionsarbetet i egentlig mening i Västergiitland avslutat, eftersom dylika fiireskrifter saknas i VgT. 1. Då frålsefs rättigheter I28.j reglerades genom konui\g Magnus fridsstadga, tillerkiiniles l)l()tt konungens hrotter rätten att rida med 40 hiistar, Itiskopen fiek rida till kiings med dO, rådsherre fick ha 12. vanlig riddare ntområds fiek nöja sig med S. I).S 1, nr 81d. " Gul. 4. (iulL 20. Um blot. Blot er o.fs oc kvitiiat nt vér scolom eigi hloto heiDit ;/aö. ne bninjn. ne horcjn ... i NGI. I, sid. 18. l'I. KyBa 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=