24 på. Frainfiu’ allf hiivdade den .såsom ofrånkomlii^l kravet på att kyrkan skulle la leva sitt liv absolut ohäininal av staten; (liidsriket på jorden 1'iek ieke blott vara en driun. en from (inskan. Del måste f()rverklii,’as. oeh staten skulle hjälpa till därmed. Sedan gammalt brukar man sammanfatta kyrkans stora fribelskrav i sju huvudpunkter; al fritt biskopsval av kapitlet utan inblandning av fursten eller andra lekmiin: b) prästens jH'rson skyddad av en siirskild fritl {j)rivih’(iiiim cdiionis): e) kyrkans personer endast ansvariga infiir andling domstol oeb eftc'r andlig rätt {])rivilc(iiinn fori): dl prästerskapet från oeh med subdiakonvigningen fullsliindigt avsiindrat från lekmannavärlden genom celibat: e) frihet bir alla andliga fran krigstjänst \j)rwilc(jiiiin iminiinitotis): f) skattefrihet fiu' kyrkor oeb kloster: gl frihet bu’ alla enskilda att giva oeb fiir kyrkor oeh kloster att mottaga gaxor genom teslanuaite.'®*' Intiä tvivel kan rada om alt vart svenska konungadcuue iir ett arv från fiirkrislen tid. omvittnat, om oek troligen med vissa missuppfattningar redan av Taeitus.^” Medan den romerske birfattaren eljest ieke lilU'rkiinner germanbärskarne någon oinskränkt konungamakt,^* later han sveakonungen härska »utan nagra inskränkningar oeh med rätt till ovillkorlig lydnad».^’ Århundraden .Ifr R. .\sUniark. Den kanoniska riilten. siil. 1.')^ f. .\skinark ikimiuT dock l)loU .') av dessa krav. Lagens alliniinna uppgift all lära iniinniskan tygla sina l)eg:ir, leva iirbarl. ieke skada någon annan oeh giva einar vad honom tillkominer förklarar Ciregorius IX i sin herönula hiilla ^Rc.v [xicificiis . vari han anhefaller sina Dekrelaler ål domstolar och universitet, i tryckt såsom företal till Dekretalsamlingen; Dccretfiliiini l). (irc<jorii [xi/Hr IX C.omjnldtio). Ifekanl iir Innocentii Ill:s lirev år 1206 till konung .Sverker. DS I, nr 127. vari han klagar över att präster dömas av viirldslig rätt ocli deras hus hriinnas. Tacitus, (iermania cap. 44; Hildehrand. Sveriges medeltid, II, sid. ;i. /ICC rc(/ibus in/initd aiit lihcrd potestds. (iermania. caj). 7. ■*- 1’niis impcritdt. niillis iarn exci'iitionihiis. nan prccdrid iiirc parcixli. (iermania. c. 44; ius pdrcndi iir en term från romersk riiti och hetecknar lag. som kriiver ahsolut lydnad; prccdrius: dtif Wicilcrruf (jcdx'ihrt: ^ Wiixlcrriiflicl} iidirdc (Ids Köni(jtuni sidn. ivcnn cs diif cdncin vordiisgcsetzten Vcrtrdyc hcruhtc. inö(jlicheru>cise (dso aiif^chobcn ircrdcn könntc^. IL Wolffs kommentar nr 7 till anförda kapitel. Man jiimförc osökt med det senare »konung laga oidi vriika». Dnnerfors översiitter; »hans rätt att kriiva lydnad är ovillkorlig . Xågon kommentar till den anförda termen liimnas hiir icke. Germania, sid. 07 och 147. C. Weilndl. Källkritik, sid. 9—10, 44. tror, att Suidniim civitdtcs hos
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=