20 Sä läiigl hade man l'(')rvisso ieke kominil liär i Sverige vid tiden l‘(")r vära landskapslagars tillkomst, men det var i den riktningen som utvecklingen dä gick, och det mäste vara ur dessa synpunkter vi hava att se och hediima de mäktiga inledningsorden till vär lag och deras motsvarigheter i flera andra lagar, även anglosaxiska.-- Gregorius och hans efterträdare voro alla fast övertygade om att deras riitt att i Kristi stad och stiille utöva den hiigsta ledningen av hela kristenheten var dem given säsom ius diviniini. rent gudomlig lag. Kejsare och konungar inlemmades därigenom såsom vasaller i Gudsstaten, och påvemakten kom att utsträckas till att även granska och faststiilla legitimiteten i tronfiiljarens, tronkrävarens eller den valde regentens anspråk. Dess ingripande i striderna mellan de .Sverkerska och Krikska ätterna i värt land blev diirfiir av både genomgripande och bestående betydelse fiir läng tid framat. Det var uppenbarligen ett verkligt kyrkligt intresse. att det svenska riket birblev ett och odelat, styrt av en den heliga Stolen tillgiven och underdånig konung, vars rättsområde sä längt nuijligt var sammanlVill med kyrkoprovinsen. Kyrkans makt och dess smidiga politik framgår tydligt av de pävliga breven.-'^ De tu herrskapens princip kunde kanske formideras sålunda; Kejsaren ma icke tillvälla sig påvens, denne icke kejsarens sanctdin Ecclcsicim är tryckt flersliutcs. Ilär citeras Mirbl. nr 309. Redan Gelasiiis I i494—4tM>l framkastar tanken på de tu herrskapen, av vilka prästernas väf^de tyngst, emedan tie liade att inför Gud svara iiven för konungarne. Mirt>t. nr 10.'). Också Innocentius 111 hade framfört tien viiltaliga l)ilden om månen ikejsarenl. som lånar sitt ljus från solen (påven), .Mirht. nr 27.3. För flera kiillhänvisningar till liknande aidxtoritetcr, se löichiridion .Symholorum. register, sid. 12. -- Redan på lOOO-talets tvenne sista årtionden finna vi ])åvehrev. åren 1080 och 1081, .ST 1 nr 27 och 28. stun tydligt visa den heliga Stolens krav på tiverhtighet. och konung .Sverker d.;i. tillstälhles den 28 11 1154 en allvarlig maning att se till. att de under Nicolaus .\lhensis antagna statuterna iakttogos. ST 1, nr 38. Klt ftirsta formellt erkiinnande av den svenska konungens underkastelsc under tlen romerske pontifex» gav konung Valdemar enligt ett påveluev den 9/1 1275, DS 1. nr 587. Se S. Tunhcrg, .\ldre medeltiden, sid. 110. -* Se t.ex. Anastasii l\^:s hrev 28/11 1153 till konung Sverker, D.S 1. nr 38. .Ifr ock ST 1, nr 38. 66 och 67 samt Gregorii Vll:s hrev till konung Inge 4/10 1080. ST I, nr 27.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=