III STAT OCH KYRKA Många forskare ha hävdat, afl Gregorius ^'II i de världsliga furslarne endast velat se den heliga Stolens vasaller, och kommentarer pä skilda häll till »Dictntns Papa’» synas även giva vissa skäl till denna allmänt spridda uppfattning, likaså terminologien i de pävliga encyklikorna. Dessa ställdes ofta till alla den heliga Stolens trogna, omnibus fidelibns S(tncti Petri. Men den viktiga frågan här är den, om man ur denna adress verkligen kan utläsa en även av mottagarne erkänd vasallställning. Adressen kan nämligen också tolkas så, att encyklikorna riktats till alla som erkände den av Kristus åt Petrus och hans efterträdare anförtrodda rent kyrkliga överhögheten. För denna mening gör sig bl.a. Fliche till tolk.^ I Sverige ställde konung Erik Knutsson sitt rike under påvens beskydd och erkände alltså dennes överhöghet.- I det anglonormandiska riket fortsatte emellertid konungarne att utnämna biskopar, och i Sverige tillerkände VgL I RsHa 2 konungen samma rätt, ehuru redan ett koncilium i Rom 1075 medgav utfärdande av ett dekret emot all lekmannainvestitur. Man erkänner visserligen ej dess ordalydelse, men det bör ha nära överensstämt med de kända dekreten av 1078 och 1080.^ Utgående från principen om den romerska kyrkan såsom den enda av Kristus stiftade kyrkan förutsatte »Dictatns Papa’», att Kristus åt Petrus och hans efterträdare givit en absolut suverän ställning inom samma kyrka till att styra henne i överensstämmelse med gudomlig lag. Men den krävdeockså, att 1 e k m a n n a- ' Fliche. La Réfornic, sid. 111, 113—114. - Enligt Innocentius III, 1216, ST I, nr 64. * .\. Fliche, a.a., sid. 73 f.; . . . »de manu alicuiiis Idiccr personer», c. 12. C.XVI, qn. 7. VgL I RsBa 2, stadgandet oförändrat kvar i VgL II. RsRa 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=