9 in()tte ett gerniansamhälle med germansk rältsåskådning och med därpå byggda lagar, som, ehuru äuuu oskrivna, ingalunda kunde förbigås. Den romerska kyrkan erkände i princip rälIskraften hos den bestående borgerliga lagstiftningen och begränsningen i sin egen rätt att fordra ändring därav till mera överensstämmelse med kyrkans egen lära och moral; detta sagt med fullt medvtande om hennes anspråk på att ställas öucr mänsklig samhällsbildning. Sist men icke minst måste vi också komma ihåg, att även där kodifierad kyrkolag saknades, var fältet ingalunda lämnat fritt ocii okontrollerat åt de enskilda missionärernas godtycke. De främsta av dem voro biskopar, och fordringarne för att erhålla iimhetet voro så hiiga, att vi måste förutsätta, att de voro miin med f()r sin tid fidlgod teoretisk utbildning.-’ Stora delar av kanonisk rätt var intet annat än dogmatisk teologi (läran om sakramenten, om kyrkan och påvens (iverhöghet m.m.) eller moraloch pastoralteologi, som man måste förutsätta, att de grundligt studerat. Vid en nndersökning av här föreliggande aii måste man därfiir också upprätthålla kontakten med de stora medeltida teologerna. Att i det följande Thomas ah Acpiinos Siiiniiui Thcolo<iia' (riöt)—1273) ofta åberopas, trots att hans fiidelse inträffat några årtionden senare än den allmänt antagna tiden för Äldre Västgötalagens tillkomst och att hans verk icke kunnat utöva något som helst inflytande på denna, har sin grund däri, att Thomas teologi icke ger några genomgripande omvälvningar. Det är allmänt godtagna läror han IVirkunnar —av hela hans produktion har blott ett fåtal teser förkastats.^*^ —Dessutom ger Thomas i sin Summa en sällsynt klar (iversikt över ämnet och slutligen redovisar han i h(")gre grad än andra medeltidsförfattare sina källor. Aven diir ordagrann översättning från katolsk teologi eller kanonisk rätt icke kan iakttagas i VgL 1, skola vi finna, att tankegången bakom dem ;ir mer eller mindre gemensam i vida flera fall. än man hittills antagit. Kyrkorätten i objektiv mening är enligt katolska kyrkans lära -' Kravet ])å gedif^iia kunskaper i teologi oeli kyrkolag franiföres otIa i Doctarcni (iiitcni Dekretet: e. IS, D. .XXXVl samt flera ec. i 1). XXXVIl; Episcopiim oportet esse^ . . . Gratiaiuis in pr. Distinetionis. Ett fåtal, M. Grahmann uppgiver 0, sid. 14. Ottawaupplagan av 'fhoinas .Suinina I'heologia' angiver i a])i)araturen förekoniinande fall.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=