8 verkan, alltså karaktär av lag för provinsen {ius pdrticiihire).-^ Begränsad betydelse hade också synodalstatiiterna, oin och i den mån, som sådana funnits vid ifrågavarande tid. Stadfästa regler för munk- och nunneordnar hade ock karaktär av lag, gällande blott för en viss grupp av medborgare {ius speciule). Pocnitentidlid f(‘)r olika fiirseelser hade slutligen även giltighet såsom allmän lag. Då den anglosaxiska missionen, stundom understödd av, stimdom i hård konkurrens med missionen från Hamburg-Bremen. verkade i Västergiitland, inställde sig redan från början vissa stora svårigheter, främst den. att det icke fanns miijlighet att från blirjan genomfiira en fullständig stiftsorganisation. Tydligen biskopsvägdes de första missionärerna, innan de avsändes, för att de skulle bliva i stånd att utfiira de fiirrättningar. som blott kunde av vigd biskop fiirrättas giltigt: konfirmation, vigning av altare, kyrkor, oljor till dop och konfirmation, prästvigning. Uppenbarligen fiirde de från sina hemland med sig vissa traditioner, som i deras hemland hade bindande kraft och verkade såsom lag. Dessa inplanterade de sedan i del nya landet. Sedvanahs kraft är inom den katolska kyrkan stor,-'* och många av våra kyrkorätlsliga traditioner kunna spåras tillbaka till anglosaxisk, respektive tysk-romersk partikularrätt. \’idare må vi erinra oss, att denna mission icke ägde rum hos något barbarfolk utan hos ett kidlurfolk med fullt genomfiird samhällsbildning, låt vara. att dess kulturella ståndpunkt var vida lägre än de gamla kulturfolkens vid Medelhavet. Missionärerna Då :irkel)isko[)cn i Uppsala l)egärde. att den heliga .Stolen skidle hekriifta av honom för ärkestiftet utfiirdade stadgar, fiek han av Innocentius 111 till svar, att dessa stadgar viil kunde gälla inom provinsen, men att påvlig kontirmation ej kunde givas, då stadgarne därigenom lätt kunde tagas för allmiin lag; ne tanien per confirmationem huiiismodi ius commune stutuere videmur, 19 1 12(M). 1).S 1. nr 126. .\tt alla av den heliga Stolen utfiirdade Decret(des måste räknas till kanoniska skrifter framhåller redan .\ugiistinus. c. 6, 1). \1X, och Leo n' betonar, att andras skrifter icke må sättas före den romerske ])åvens dekret, c. 1. 1). XX. -® Om sedvanan som fiirpliktande se nedan. Redan Isidorus kände från Digesterna en internationell riitt, Etym. V, vi. »som kallas folkrätt, emedan nästan alla folk begagna den». Denna definition upptogs av Gratianus. § 1, e. 9, D. I. Såsom exempel anföres hl. a. siindehudens oantastlighet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=