0 h) (ienoint'iirandet av den ganda, segslitna, till synes oHisliga frågan oin kyrkans oberoende av staten. Grundläggande dokninent bliva härvidlag dels bidlan »Qiio (id perferendos» till biskop Ilerinan av Metz den lö/d 1081, dels den kanske viktigaste bullan y>l)ict(diis PdjHV», ofta I)cusdedity> kallad efter sin uppgivne författare, kardinalen med samma namn. Senare forskningar synas emellertid hava ådagalagt, att Gregorius själv var fiirfaltaren. 1 27 olika punkter sammanfattade ban de påvliga anspråken som vi biir nuita i deras mest tillspetsade form.-** e) Kn tredje uppgift, måhända i själva verket den fiirsta oeh en verkligt svar sådan, som (iregorius försöikte Hisa, erbjculo simonien oeh iucol(dsmcn. Den liura gällde en osed, som under tidernas lopp insmugit sig och innebar, att kyrkliga ämbeten oeh nådemedel mer eller mindre iippet såldes oeh kiiptes, en osed, som fiirvisso redan tidigare om än med mindre framgång bekämpats.-' Den senare gällde äktenskapets belgd och därmed sammanhängande trosläror.-- Det saknas anledning att i denna nnders<")kning heriira den. oc stdls snxi oc (itt(vr i (rn(jl(in<) till sininrr kono oc till sininr hnriur. \'gl. 1\’: 16 .SGL 1: .sid. 605. .Scluick Ixdiandlar notisen i sin uppsats oin »skifta» biskojjar i medeltidens Sveriiie. .\nteekningen i hiskoij.sliinijden skulle enli^'t lutnoin blott innebiira. »att man i 1‘240-talets \’:istergötland ansäs,'. att en biskop måste leva i eelibat». Han jiiinför ined den ortodoxa kyrkan, som tilliit (oeh tillåter) den enkle priistinannen att vara gift men ieke bisko|)en, oeh tänker sig möjligheten, att liknande regler giillt för vårt laiul. Han menar därför, att Ögl. .loBa 20: 2 då den talar oin biskojis arvinge åsyftar hans legitima barn. »då intet hinder finnes i den kanoniska riitten för att en änklini/ kan bliva vald oeh vigd till biskop», a. a. sid. 646 f. Den senare iakttagelsen ;ir riktig men giiller i lika grad för vanlig priist. .\ntagandel åter oin jiarallellfiirhållande till ilen ortodoxa kyrkan behöver styrkas. Kanske blir det svenska l)r;i.sterska])ets ställning omkring .Skeningemötet något liittare att förstå, om man erinrar sig, att något muntligt h">fte om eelibat aldrig avkriivdes jiriistkandidaten enligt romersk ritus: han blott erinrades av biskopen vid subdiakoin igningen om att det dittills stode honom fritt att återviinda till viirlden. men att han icke löiKjrc vore fri. om han mottog vigningen, utan då måste framhiirda i att tjiina (iud i a\ hållsamhet. Deusdedit återfinnes i ett flertal lättillgiingliga arbeten, t.ex. Mirlit, nr. 2.00, .Sålunda tillskrives c. 6. ('.. 1, qu. l (lelasius oeli e. 7 ibidem .\mbrosius. 1 vårt land inskiirper .\lexaniler III i sin bekanta bulla yConstitiiti n Domino» fiirbiidet mot simoni. ST I, nr 47. -- »Nieolaiterna» anlogos ha fåll sitt namn efter diakonen Nieolaus, en av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=