103 till ordinarie' r()rvallari' av della sakrainenl inom socknen, därmed icke avhiinde sii* sjiilv rätlen att utdela sakramenten inom sitt stift. Lagen erkänner m.a.o. hans [)rimär(i rätt alt inom sitt still ntelela sakramenten, vilket också Dekretet gör, ehuru detta icke talar om ersäIlning. »(iV/r en präst i en annan prästs soeken. här dit hok oeli stola oeli läser öner folk. dä är han ski/ldi<j att höta tre marker. Han gälde tolv örar till hiskofien oeh tolv ärar till prästen . (Kyl?a Ifi. .SI.l.) \äuje kyrkoherde på landsbygden hade sin egen socken, vars griinser också helecknade det honom anvisade verksamhetsområdet; varje friimmande intrång däri var ett övergrepp från den främmandes sida och, om icke särskilda, urskuldande omständigheter hirelågo, slralfharl enligt både kanonisk och landskaplig riitt. Men vad menas nu med alt »bära dit hok och slola och läsa (iver folk»? \'gL 1 talar här icke om hostia eller olja, mässhake o.d. utan hloll om hok och stola. Av texten framgår sålunda icke direkt, vilken jimhelsfiirrättning somåsyftades. Närmast till hands tigger väl att tänka på att hiira bikt, döpa, giva nattvarden, giva sista snuirjelsen, kanske läsa mässan i »hekvämlighetskyrka». Det viktigaste i stadgandet torde vara. alt prästen bar stola. Denna, ofta kallad orttrium \id denna tid, var en del av ämbetsdräkten, som nlmärkte, all prästen var i tjänsteutövning. Den skidle bäras såviil under mässan som under (ilUi ämbelsfiirrätlningar. l-'iocken gällde därfiir oavsett vilken ämbetsförrällning det rcirde sig om. Del kanoniska fiirbudel emot läsning i »annan prästs socken» var iinnu strängare, då del gällde socken i främmande stift: ingen ])räsl tick emollagas utan rekommendationsbrev från sin egen •2-iS Om l)isk()i)i“n.s priiniira riill. so o. 1). XC.V; om lolkniiifjon ttiiniv, so Diol. ’I’ll, (ailliol. V: 2, spalt 170<S. o. 1, ('.. XIII. (pi. 1: vt nulliis alterins paroehiu' terminos ant jas inluidat . . .; o. 1. 1). I.XXXIX ooh i? 2, o. 20, C. XVI, cpi. 7. llraim. Lilurgisohos Ilaiulloxioon s.v. .Stola. Slolan var ävon villkor lor all |)r:isloii skullo l'å i)är:ikna all åtnjuta privilepiiun eanonis i äldro tid. o. 2r>. C. .WII. (pi. 4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=