99 nini(('n all ha vallal okisvada. All auirka är, all i KyHa 14 § 2 krav sliilldes i)ä all eds^ärdesniäiineii skulle vara präsler. lAdif^l kanonisk riill fordrades hloll. all odifärdsinännen \coinj)iir(i<ttores) skidle vara hederliga [Iwncsta' i)ersou(v] ined golt rykte {hoiKC foiiuv). Ilarlill hade Innocenlins HI fogal, all de horde lagas l)land ärbara grannar {viciinv ef honestce). Alt de inäsle vara priister, liar jag ej funnil beliigg fiir i kanonisk räll. Det är icke heller fiireskrivel i ^'gL 11 KyHa d beträffande den edgiird. som biskopens slallare hade att gä. \’ad som stått i \’^gL I motsvarande flock, veta vi lyvärr ingenting om. »l*r(istcn skdil sista siuörjclscn (it hoiulcn oc/i bondens luistrn. hointcns son och hons dotter, hons öldsta horn, för sin tionde. Men för vorje hjon. som hon skoll (jimi sisto smörjelsen, </ine rnon tod öror ((ch likosd för ollo de mön. som ej iit(/öro tionde . (KyHa 1.). .SI.lä KyMa lä fastslog prästens skyldighet att fiir sin tionde, d.v.s. nian varje extra avgift, giva sista simirjelsen åt bonden, hans hustru, hans son och dotter, hans äldsta liarn, rätt att irir varje hjon och fiir varje annan man, som ej gav tionde, taga 2 (irar. Aven här står KyHa i viss, åtminstone formell, motsättning till den kanoniska rättens fiirhnd att laga betalning fiir sakrament. Tydligen har man icke heller hiir ansett, att prästen genom alt ujijihära arvode (iverlrädde den kanoniska rätten, om blott arvodet icke var hiigre, än lagen angav, och arvodet icke blev direkt villkor fiir sakramentets iddelande. Hikl. avliisning och nattvard hiira ha fiiregålt smiirjelsen, om den sjukes tillstånd del medgav. Hn sista anhefallning av den diiendes själ {eomiuendation (tniini) åt helgonens fiirhiiner och Guds harmhärlighet avslutade akten. Fiir dessa fiirrätlningar medgav varken \åistgiilalagen eller den kanoniska rätten någon betalning. medan han hade ee. 7, a ort» 11, X. 5.34; oin värjoiiiålsod mot 1'atsk Ixvskyllninj,’. inromentnm e(dnmni(v, so o. 1. X. 2.7; klork kumlo onligt kanonisk rätt oii på lrovär(li{,'hol. inromentnm fidelitotis. o. 2(). X. 2.24 inon knndo ioko av loknnin Iviiifias gå sådan od, o. 30 ihm. -3»a Don dunkla lo.xicn kan miijiigon tolkas så, att priisten fih' sin liondo sknllo giva sista siniirjolson åt hondons iildsta harn. varo sig dot var son ollor dcittor; ^hons (clstir horn^ är i så fall singnlaris. .So .SLI. V, sid. 10 not .')1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=