97 li(/</cr sjuk: det tredje om hun läser tystu mässun; det fjärde om Imn har farit ut i soeknen för att hjälpa sjuka, if ,‘i. Mässkläderna sk(dl han kläda av sig oeh hjälpa de sjuka, om han ej sjunger tgsta mässan». iKyBa 14. SLL) De 1'örsla, andra och fjärde av de i ovaii.ståeude laglext u})i)- riiknade f()rfallen voro fy.siska liinder, .som alltid urskulda: ingen kdti samtidigt vara på två slåilen, bortrest till biskoi)en oeb bemma. ligga sjuk till sängs och giva sig ut på sjukbesiik. Det iir att miirka, alt prästen måste ba lämnat hemmet, innan han fick budet, eljest gick kärleksljänslen före. Det var samma kärleksbud, som befallde honom alt avbryta mässans första del. Det är värt att observeras, ty bar prästen en gång börjat celebrera mässan, får ban i princip icke avbryta den utan ytterst tvingande skäl. Ktt sådant var alltså enligt VgL I alt »bereda» en medmänniska »i/j (irficiilo inorti.s». Men detta gäller blott mässans första, förberedande del. Den senare ctinon, omfattar mässoffret, oeb nattvardstjänsten. Del är denna del, som i texten kallas »tigande» eller »tysta mässan», alldenstund prästen brukar använda myckel låg, (>ftast balvviskande. icke sjungande röst, ända fram till bönen Pdtvr no.ster, som inleder naltvardsljänslen. Mässans canon fick bell enkelt icke avbrytas. En synod i Toledo 675 synes ock ba ftirutsalt, alt en annan präst skulle finnas till hands, som i niidfall kunde inträda oeb fullborda offerbandlingen.-'^'^ kdt dylikt krav kunde icke upprällhållas i våra små landsförsamlingar, icke ens där kyrkorna lågo mycket tätt. Äldre \"ästg()lalagens bud, att prästen, om ban ej bunnil fram till cdiion, skidle kläda av sig inässdräklen och hjälpa de sjuka men fortsätta oeb avsluta mässan, om ban biirjat Cdiion, står i närmaste (iverensslämmelse ined kanonisk rätt oeb auktorernas T.o.Ill. (lå en jniist med ed förpliklal sij; att »residera» medfjav kanonisk riiti lionoin möjligheten att i tjiinsteärende avliigsna sig från bostiillet, e. lö, X. .4.4. .Samma krav, alt om miissan avhryles, annan präst skall Iriida fram, om sådan finnes, oeh fortsiitla miissan från de ord, där avhrollet skedde, finns alltjiimt kvar i Missale Romanum, De defeetihus in ministerio ijiso oeeiirenlihiis, 3, Si saecrdos in sgneopen ineiderit . . .; i C.finna vi hl.a.fl.: e. 1'), C. VII, qn. 1: Vu' soli, guia eum eeeiderit non hahet suhlevantem: e. ö8, 1). 1 De eonseer. oeh e. Ifi. C. VII, qu. 1. eadueo morbo) fiek diirför ieke eetehrera förriin han tillfrisknat, ee. 1—2, ('.. 11, (pi. 2. Se ock SI^I, V. sid. 19 not 49. 7 Gviiir/ ./. f. Erics.'ioti Präst som led av fallandesot [de
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=