86 lecknande eu långvarig kamp utkämpaLs inom den romerskkatolska kristenheten mellan stat och kyrka rörande såväl furstens som lekmannamenighetens rätt att deltaga i främst påveoch biskopsval men även i vanliga prästval. Lösning har kunnat vinnas endera genom konkordat eller genom att den starkare parten med makt genomdrivit sin vilja. Gralianus avvisar i Dekretet strängt lekmännens ingripande i kyrkliga val, men han anfiu’ också cduoncs. som i viss utstriickning medgiva deras deltagande däri.’‘*^ Helt entydig var ej den kanoniska rätten. Måhända idtalas kanonisternas uppfattning bäst i Dekretets ord, att det tillkommer folket icke att välja men all samtycka till valet.Pa delta siitt kunde man ju dock lyckas få fram ett slags »enhälligt val». Beauchet, som givetvis behandlar menighetens rätt all välja präst, hyser den meningen, att priistens nomination genommenigheten överensstämde med anglosaxiska traditioner, som missionärerna fört med sig till vårt land.'”' M()jligen kan fiiljande bakgrund till stadgandet i KyBa 11 vara den rikliga: Det var sockensamfällighelen. alla bönderna, som av egna medel l)yggde kyrka och priistgård, donerade jord och anskaffade fcireskriven utrustning ftir gudstjänstens upprätthallande. Del kan då ha tett sig lika naturligt, att denna sockensamfiillighet tillsatte j)räst. som att en enskild patroniis gjorde det. Om palronatsnitten finna vi vid denna tid många stadganden i kanonisk rätt. Påfallande är likheten särskilt med ett av dem, som säger, alt därest donatorerna {fiuuhifores Kcclcsianun] icke kunde enas. de skulle råda. som voro flera, eller all biskopen skulle f(”)rse kyrkan med präst efter sitt samvete.^”- Den enda verkliga olikheten mellan Kylta 11 och nu nämnda c. 8. X. 8,88 ligger diiri, alt om fiindcitorcs ej kunna enas. bisko{)en skall tillsätta cc. ()— <S. J). LXIIl 111.fl. Li‘kniann;uleltagaiule: ci-. 1). I.XIII. 11. i;i, 19 111.n. l^opiilus non dchct prn irc sed stibsc(/iii, c. 2, 1). LXll in .sum. Idebis non est eli(jere. sed elcefioni eonsentire. c. 2(). I). LXIH in sum. HfaiR'lu'1, l.oi (ie Vestrugolliio. sid. I.’IC. iiuf 2: »est eonfornie <ni.v oneiennes traditions anylosoxonncs». e. .‘1, X. 3..‘58 som hiir jämföras med ee. 2 oeh 12 ibni samt med e. .32, C. X\ l. ciu. 7, likaså meil VgL II. KyBa 21. tlär likheten :ir iiiinu mera påfallande. 191) 192
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=