299 efter piil)licerade tidningen en artikelserie, som med ett då för i iden vanligt journalistiskt konstgrepp givits karaktären av en fingerad kaffehnsdiskiission.'* Tekniken i en sådan diskussion var att låta företrädare ftir olika åsikter uppträda under titel och namn, som antydde den miljö, för vilken deras åskådning var representativ. När tesen pro och tesen contra kommit till uttryck i inläggen brukade fiirfattaren själv framträda, i detta fall som »jag». Sedan liijtnanten »Galon» och sekreteraren »Sexternhjelm» hävdat att enda sättet att förekomma barnamord vore att horttaga altl straff och all skam, som »lag och moral ålägga dem som gjort sig brottsliga mot 0. budet» tillbakavisades detta förstag med skiirpa av magister »Talfiir». Han menade —med instiimmande av grosshandlaren »af Credit» och fänriken »Gyllenane» —att de bästa hjälpmedlen vore dödsstraff för en barnaimirderska, spii ftir en karl av vad stånd och villkor som helst, som fiirfiirde en flicka, och hemlig fiirmaning av prästen tilt flickan. Författarens alter ego framfcirde eii annan uj)pfallning. \'arken dödsstraff eller strafflöshet för en barnanuirderska vore lämpliga, ej heller spiislraff för börföraren. bhi barnamiirderska borde straffas med livstids spinnbus och varje är pä dagen fiir hrottet undergå risstraff. Lägersmal borde bestraffas med böter både ftir henne och fiirföraren. Böterna horde sättas i proportion till deras förm(">genhelssl;illning. Därtill skulle de erhålla hemlig avl()sning och fiirmaning av prästen. Författaren utvecklade sä ett drastiskt system fiir husbondefolkets övervakning av tjänslefolkels leverne, som han trodde vore ägnat alt förebygga lägersmäl och barnamord samt fiireslog till sist att barnhus skulle inrättas i de större stiiderna. Som synes är delta en originell kombination av' gamla och nya principer. Fcirfallaren anslöt sig visserligen till konungens reformförslag om diklssfraffefs ersättande med ett pä effektivare avskriickning inriktat frihets- och kroppsslraff. Men hans förslag stred mot den i 1779 års barnamordscirkulär introducerade principen om st raff lindring och minskad publicitet kring lägermälsbrottet. Därtill ville han återgå till den typ av sträng övervakning, som ])ä sin tid till;imi)als genom 1750 års förordning. •' .S.P. 1780 22/12 nr 2!U.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=