Kapitel 6 KOXFLIKTKX KRIXG BARXAMORDSBROTTKT VII) 1786 Ars RIKSI)A(i En framst<ällning av Gustav III:s strafflagsreformer skulle vara ofullständig om den inte innefattade också en undersökning av den konflikt kring barnamordsbrottets socialpolitiska och straffi’ättsliga behandling, som uppkom vid 1786 års riksdag. I denna konflikt avtecknar sig nämligen med särskild tydlighet, hur oförstående majoriteten av ständernas präster och jurister stod inför huvudtankarna i Gustavs straffrättsliga reformpolitik. Samtidigt avspeglar den iiinni tydligare än riksdagsbehandlingen av 1778 års reformpropositioner, hur intensiv och komplicerad brytningen var vid denna tid mellan de sedan medeltiden vedertagna straffrättsprinciperna och de reformkrav, som upplysningsriirelsen hade framfört. Antalet avriittningar för barnamord hade kraftigt sjunkit i absoluta tal räknat efter 1779. Men även under 1780-talet var brottets frekvens fortfarande sa hög att barnamordet alltjämt kom att stå i förgrunden i den straffrättsliga reformdehatten.^ Ett belysande exempel härpå erbjuder Stockholms-Postens intresse f()r barnamordets problematik. Ar 1780 lämnade tidningen meddelande om en tysk pristävling gällande det bästa svaret på frågan: »^’ilka äro de hästa medel att förekomma barnamord?» - I den fran tyska översatta artikel, där pristävlingen utlystes, ftirkastade fcirfatlaren diidsstraffet och fcirklarade att dittills hade alla försök att bekämpa brottet visat sig verkningslösa. Kort där- ‘ I sin proposition till 1786 års riksdag med förslag om avskaffandet av dödsstraffet vid barnamord anförde Gustav att brottet snarare till- än avtagit trots 1779 års barnamordscirkuliir oeh lindringen av M.lf. 16: 1. .Se nedan s. 801. 2 S.P. 1780 411 nr 258.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=