Kapitel 5 DKX GUSTAVIANSKA STHAFFLAGSREFORMENS RFFYDELSE § 1STHAFFLAGSREFORMENS RETYDELSE UR ALLMÄN STRAFFRÄTTS! IISTORISK SYNPUNKT Ur allmän slrariTällshistorisk synpunkt framstår Gustav 111 :s reformaktion i första hand såsom ett försök från konungens sida all i Sverige förverkliga den äldre reformskolans krav på en ompriivning av de använda avskräckningsmetoderna. Eftersom barnamordet var tidens svåraste kriminalpolitiska problem hade hans reformförberedelser kommit att få sin utgångspunkt i strävanden att genom ett fiirbältrande av lägerskvinnans ställning fiirebygga barnamord. Dessa strävanden koinino att aktualisera ett omfattande program för dödsstraffets inskränkning i lagstiftningen. Vid utformandet av delta sk()t konungen lagkommissionen oeb rådet framfiir sig. som ban birmådde alt på ett antal punkter konkretisera sin prineipslåndpunkl. En avgörande birutsiitining fiir deras medverkan torde ba varit att överdomstolarna i stor idslräekning leutererade dödsstraffet för många brott. Samtiiligt drev konungen —försiktigt sbidd av rådet —ett direkt till Reeearias idéer anslutet krav på diidsstraffets avskaffande vid baruamord. Till detta krav fogade ban i sista stund ett sannolikt av politiskt-taktiska skiil med vedergällningsprincipen motiverat birslag om dcidsslraffets avskaffande vid mordbrand, rån och röveri. ^bdare frambirde ban ett antal andra straffrättsliga reformförslag vilka också hade inspirerats av upplysningsideologien —inbirandel av preskri{)tionslid i brottmål, åtgärder för alt birbättra moraliteten i lagen och inskränkande av ärebisbetsstraffet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=