RB 10

286 medförde, jämte fruktan för det civila straffet, en förskräckelse i samvetet, den syndaren vid åtanken av sin missgärning icke liitteligen kunde göra sig kvitt. Om man nu förvandlade dessa Guds lagar till blotta civila fiirfattningar jämställda med andra dylika, mot vilka dagligen brötos, undginge även människan, då hon ville synda, denna samvetets förskräckelse. Således skulle brottet mista en väsentlig del av sin »tyngd och styggelse i syndarnas omdömen, och synder skulle utövas likasom i mera säkerhet». I anseende till sådana betydande skäl, menade Celsius, hade man i alla tider ansett religionens band såsom en betydelsefull hjälp i den borgerliga styrelsen, l samma mån som detta band hävdes skulle det nödvändigtvis verka till sedernas förfall och mindre aktning för lagarna. I synnerhet befarade han att blodskam och sådana missgärningar, vilka kunna hirötvas i lönndom, »skulle i lättjefulla människosinnen mista all deras invärtes förbindande egenskap samt således långt mer tygelfritt därefter bedrivas». Dessa reflexioner hade han gjort under besinnandet, huruvida de dödsstraff, med vilka barnamord, blodskam oeh tidelag hitintills varit belagda, skulle kunna ersättas av andra straff, »Och räknar jag dem av den vikt och stora betydelse så i anseende till vördnaden för Guds uppenbara och tj'dliga föreskrift som i hänseende till staten, att jag icke dristar fiireslå någon lagens förändring i dessa stycken, emedan en sådan ändring, ehuru man densamma teologice eller politice vill anse, alldeles strider mot samfundens väl. uti vilket goda och kristeliga seder under sammanlevnaden visserligen må räknas ibland de största lycksalighet erna». Som synes ville Celsius niotivera dödsstraffets bevarande vid barnamord, tidelag och blodskam icke endast med människornas skyldighet att åtlyda Guds lag utan också med den förstärkta avskräckningseffekt, som utövades av stadganden, vilka uppfattades såsom uttryck för Guds vilja. När prästerskapet tidigare hade pläderat för giltigheten hos Guds lag hade man i regel ansett det tillräckligt att hänvisa till den ovillkorliga auktoriteten hos Guds ord. Men Celsius ansträngde sig dessutom att visa att den religiikst grundade vördnaden för Guds lag hade en rättspolitisk nyttig effekt.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=