284 Xiir adelsståndet upptog fragan oin dödsstraffets inskränkande till behandling debatterade man först dödsstraffet fiir barnamord. Härvid anftirdes av flera talare att dödsstraffet borde bibehällas vid uppsåtliga barnamord, såsom borgarståndets lagutskott hade bireslagit i sitt betänkande, och som också föreslagits i ett särskilt yttrande avgivet av vissa ledamöter i adelns lagutskott.'^ På detta fiirslag framställdes proposition, som bifölls av ståndet. Vid l)ebandlingen av M.B. 2:1, 6: ö och 9:1 bibills lagutskottets betiinkande. Vid behandlingen av 10:1 om tidelag anförde landsluivdingen Olof von Nackreij att det skulle medföra skadligverkan på menigheten om dödsstraffet för detta brott bortfölle. Han Hireslog därf(')r alt man skidle ansluta sig till den ståndpunkt, som företrätts av prästeståndets lagutskott, nämligen att dödsstraffet skulte kvarstå. Carl Ridderstolpe aJislöt sig till delta yrkande, och den proposition, som ställdes på prästerståndets lagutskotts belänkande, blev bifallen. Adeln föredrog likaledes att beträffande 18:3 och 59:2—5 följa prästeståndets lagutskott i stället för sitt eget. Vid behandlingen av 11:1—2 om mordbrand anförde Olof von Xackreij att »i lagutskottet många betänkligheter mött vid borttagandet av dödsstraffet i detta fall. Borgarståndets depulerades betänkande innehölle i denna delen så viktiga, många och goda skill till dödsstraffets bibehållande såsom varmed allmänna säkerheten endast vore bevarad». Detta yttrande vann instämmande av Liljehorn och Ridderstolpe, varpå en på denna mening ställd proposition bifölls. Inte heller beträffande rån och röveri vann lagutskottets fiirslag gehiir inom ståndet. Adeln beslöt att tagen skulle vara oförändrad. På alla andra punkter biföll man de fiirstag, som framställts av ledamöterna i lagutskottet.'” 1284—289) alt »l)arnaiii()rd aldrig kunna förckoniinas innan h;ir. som i Pronsson, uj)i)f'ostringshii.s inrättas. Pn lägrad piga åtnjuter d:ir av staten 5 riksdaler speeie. då hon sitt harn lämnar.» Oppositionen mot utskottet företriiddes i denna fråga av Olof von Xackreij, Fredrik von Post och Carl Ridderstolpe. Den senare åberopade både (iuds och »den naturliga lagen» samt den teokratiska vcdergällningsläran. 1 protokollet över debatten den 7 och 8 januari 1779 avtecknar sig jiå ett belysande siitt hur den konservativa uppfattning, som U])penharligen priigladc adelsståndets majoritet, genomgående företräddes av von Xackreij, von Post. Liljehorn och Ridderstolpe. För reformförslagen talade —intressant en mot Gustav III sä oppositionell ])olitiker som Fredrik Rillberg. nog
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=