283 häntiirelse i'()r upplysningsidéerna, lians huvudtanke var att den egentliga orsaken till barnainordsbrottets höga Irekvens vore att söka i straffet för lägersinål. Han skildrade i patetiska ordalag vilka följder detta straff hade för lägerskvinnorna. Hans praktiska förslag till barnauiordsbrottets bekämpande voro ovanligt framsynla. Sålunda anförde han: -»Efter mina tankar blir därnid det första (dt lönsk(d(i<fe mä förklaras ieke vara ett brott utan blott ett tvistemdl, därvid (dlinänna böter icke äija rumoch som ej kan dragas för domstol av ndgon annan än lägrande kvinnan, om hon ej med barnafadren kan överenskomma om kostnaden för barnets iif)f>födande». \ddare ville han att om ett lönskalägesmål instämdes, så skulle bevisningen [)å allt sätt göras lättare för kvinnan. Barnaföderskans bekännelse i fiklsloslunden borde antagas som halvt bevis, därest den kunde utrönas genom de därvid närvarandes —en eller flera — avbiirande på ed. Om halvt bevis förelåge eller något bruste i fullt bevis, borde den lägrade kvinnan äga att såsom halvt bevis med ed fylla sin talan, så framt hon vore av den frejd att hon kunde biira vittne oeh icke vore allmänt känd IVir ett hisaktigt leverne eller kunde med laga skäl övertygas att ha plägat kcittsligt umgänge med flera. A andra sidan borde mannen få fria sig med värjemålsed om kvinnan icke kunde skaffa sig ett fullgiltigt halvt bevis mot honom. Xär en lägersman vore bunden till gärningen, iVireslog von Ihigestriiin alt dennes årliga utgift till barnafiklan skulle fastställas till ett visst i lagen fiireskrivet belopp. Detta borde tilltagas något rundligare än vad som varit vanligt. Den årliga kostnaden borde för »en arbetskarl jämkas mellan ö och 10 riksdaler allt efter olikheten av nödige varors dyrhet i varje landsort, men för en ståndsperson mellan 15 och 20 riksdaler, allt specie». Kvinnan borde få niijaktig siikerhet för denna avgift, eller, om hon så krävde, beviljas införsel i mannens liki. Eller också, om han ägde någon fastighet, borde på ansökning lämnas henne inteckning däri f()r barnafödans efter 0 *^/o kapitaliserade belopp. Dessa Johan von Engestrikns förslag voro givetvis alltför vittgående och djupt ingripande nyheter för att vinna bifall. Fredrik lUllhcrfj anförde emellertid i debatten den 7 januari (se A.P.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=