RB 10

280 tionen angående dödsstraffets inskränkande, vilket bör ha varit knniingen högst välbehagligt. I detta bifölls propositionen på de principiellt viktigaste punkterna, nändigen beträffande diidsstraffets avskaffande vid barnamord och vid mordbrand, rån och niveri. Härvid åberopades direkt propositionens motiveringar. Beträffande iVirslaget om dödsstraffets avskaffande vid mordbrand, rån och röveri anfiirdes att »vad lagen vidare fiireskriver nli 11 kap. 1 och 2 §§ M.B. om mordbrand, 20 kap. 1 §, 1 mom. om rån och iiti 21 kap. 1, 8, 4 och ö §§ om rciveri, har, enligt Eder Kiingl. Maj:ls nådigaste anmärkningar, bondeståndet funnit angå så grova och alldeles emot mänskligheten stridande brott, all de luissdådare, som dem föröva, icke bliva noy straffade (jenom förlust (U) livet.^'- och fiir denna orsak hemställes i underdånighet om icke livsstraffet må i desse lagens rum förändras till hiigsla kroppsstraff eller 40 par spö och arbete för hela livstiden å fästning, varunder den l)rottshga varje år å samma dag, då missgärningen blivit fcinivad, kunde med tio par spö) avstraffas.» Som synes anshit sig ståndet till propositionens vedercfällniiuismotiverimj. Även i ö)vrigt bifö)ll bondeståndet propositionens birslag om döxlsstraffets avskaffande, idoin beträffande dråpsbrotlen i M.B. 24: ö. 0, 8 och 9 samt blodskams- och lägersmålsbrotten i M.B. 59: 2—5, diir man motiverade dö)dsstraffets bibehållande med nö)dvändigheten att effektivt avskräcka från dylika brott, samtidigt som man framhö)ll att konungen i fall av mildrande omständigheter kunde benåda. Bondeståndets följsamhet gentemot denna och övriga straffrättsliga propositioner är lätt att förklara. Betänkandet har tillkommit i bondeståndets sekretariat, där sombekant Elis Schrö)derheim nitiskt verkade i enlighet med konungens intentioner och direktiv.*’^ Ovan redovisade avsteg från propositionen kunna fö)rmodas vara av Gustav gjorda koncessioner på mera oväsentliga punkter för att lättare vinna bifall på de väsentliga. '- .Min kiir.s. .So hiirom t.ox. H. llonninji-s. Ciustuv III s. Sil. Vid ovan (s. 165 f) rodovisade praxisnndersökning har framgått att iindor poriodon 1766—1778 utdömt dödsstraff för dråp enligt M.H. 24:5. 6. 8 och 9 icko sällan loutorerats av överdomstolarna. Leuteration har i dessa domstolar

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=