RB 10

27Ö strafr drai^a all görlig nytta för staten. P^fter denna reverens fiir konungens proposition bemötte man Beecarias argumentation för frihetsstraffet på fiiljande sätt. Denna regel kunde så myeket mindre läggas till grund fiir bestraffningssättet som den inte ens bleve antaglig med annat villkor än att den kunde birenas med den allmänna friden och säkerheten. Det vore så mj’cket otvivelaktigare atl d(idsstraffet i detta hänseende alltid skulle bli fiir en »argsinnad, gudhis och till missgärningar benägen människa det fasligaste och mest verkande till återhåll utav brottet, som vissheten om en birestående snar död, utom alla de skäl och band, som både religionen och naturen medbir till sky och fasa för livets birlust, ])å en gång dödar och jävar alla de anslag och undflykter till en befrielse, vartill han med list eller våld hoppas kunna bana sig vägen, då han befrias från dödsstraffet». Man menade vidare att hur motbjudande det än kunde synas för »ett tiinkande väsen att uthärda ett livsvarigt fängelse med årlig tråldom och straff» så birsvagades alltid en sådan fruktan genom vissheten om livets hehållande. »En oövervinnerlig kärlek till livet spelar här så mästare att alla livets olägenheter synas vid jämf(‘)relse av en våldsam och neslig dö)d dels så ringa och dels på så långt avstånd och så ovissa att kroppsstraffen aldrig kunna medbira det motstånd och verkan mot ondskans och missgärningens utiivande.» Man åberopade vidare vissa erfarenheter från verkställigheten av kropps- och frihetsstraff. Det inträffade inte sällan att den s.k. Inigsta kroppsplikten utdelades på sådant sätt att mången stark och härdig människa i sitt sinne egentligen föraktade och ganska litet birskräcktes bir den, helst då diirtitl komme dels vetskapen om att många fångar bemiittes och hanterades under sitt s.k. livstidsfängelse och arbete på grund av mänsklighetens bhidighet så, de mera kunde anse sitt fängelse för en lycklig födkrok, en tillflykt och bekvämlighet till sitt sinnes och levnads förbättring än ett plågoställe för sin begångna missgärning», dels en icke sällan lyckad biresats att komma på flykten och dels hoppet om benådning. Som synes frånkände man den av konungen bireslagna kombination av kroppsstraff och frihetsstraff tillräcklig individualpreventiv effekt. att

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=