274 punkt.^ Beträffande § 2 om lägersmål mellan dem, som vore beslaktade med varandra i rätt upp- och nedstigande led samt svågerskapsled. och § 4 omlägersmål med brorsdotter eller systerdotter eller deras avkomma, ville utskottet tillstyrka att dödsstraffet ersattes med hiigsta kroppsplikt och 5 års fängelse vid kronans fästning, med eller utan arbete allt efter omstiindigheterna. Diidsstraffet borde vidare kvarstå för de i 24 kap. 5, (i. 8 och 9 §§ behandlade dråpsbrotten. Det förslag i propositionen, som näst avskaffandet av diidsstraffet för barnamord, hade den stiirsta principiella betydelsen var ju förslaget att dödsstraffet vid mordbrand, rån och riiveri skulle ersättas med frihets- och kroppsstraff. Borgarståndets lagutskott instämde väl i den tanken att straffet vid dessa brott borde skärpas på grund av brottens grovhet. Utskottet ansåg emellertid att det borde ske genom kvalificering av dödsstraffet på det sätt lagen stadgade, nämligen att gärningsmannen skulle mista sin högra hand. innan han halshöggs och steglades. Intressant nog diskuterade man icke i utlåtandet den vedergällningsmotivering, som konungen anfört för sitt förslag till diidsstraffets avskaffande vid mordbrand, rån och röveri. nämligen att dessa brott på grund av sin grovhet och myckna ondska förtjänade ett hårdare och mera kännbart straff än döden. 1 stället bemötte man propositionens förslag genom att uppställa frågan vilket straff, som hade den största avskräckningseffekten, dödsstraffet eller den av konungen föreslagna kombinationen av kropps- och frihetsstraff. Det förkhirades därvid med skärpv att dödsstraffet vore vida överlägset ur avskräckninossiinpunkt och därför att föredraga. I själva verket innehåller utlåtandet en kraftfull polemik mot Becearias tanke att frihetsstraffet hade större avskräckningseffekt än dcidsstraffet, en polemik som är så klart inriktad på argumentationen i Becearias arbete att det förefaller som om man haft detta tillgängligt vid författandet av utlåtandet. Inledningsvis konstaterade man att det vore en för mänskligheten hedrande regel, som en mild och vis regent borde följa, att i möjligaste män spara människoliv, och alt både av brott och ® .Se ovan .s. 244.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=