266 det förordnades att utdömt dödsstraff alltid skulle underställas konungens prövning, anfördes främst säväl humanitära motiveringar som rättviseargument. Här framfiirda antagande att Gustavs syn på dödsstraffet och (iverhuvud taget på de straffrättsliga reformfrågorna undergick en förskjutning under den tid då han fick anledning att personligen fördjupa sig i dem, bygger på två förutsättningar. Den ena är att inte bara Gustavs studie om barnamordsbrottet och hans anmärkningar till lagkommissionens betänkande utan också protokollet från föredragningen den 17 oktober 1778 och propositionstexterna verkligen ge uttryck för hans personliga uppfattning. Ensam har han naturligtvis inte varit i sitt arbete för reformfiirberedelserna; redan uppgifterna att författa protokollsuttalandet och propositionerna voro mer omfattande än vad han kunde hinna med under de hektiska dagarna före riksdagens (ippnande. Han måste ha haft förtrogna rådgivare och medhjälpare på detta som på andra områden. Tyvärr har det inte varit möjligt att med någon grad av säkerhet fastställa vilka dessa varit.’** Frågan blir alltså i vilken utsträckning Gustav själv satte sin personliga prägel på förberedelsearbetet och på propositionstexterna. Det är då lätt att se att konungen i varje fall måste ha utövat ett starkt inflytande på redigeringen av propositionen om diidsstraffets inskränkande. Inte bara de väsentliga tankegångarna utan flerstädes också formuleringarna i denna gä tillbaka pä hans uttalande till protokollet vid den enskilda föredragningen den 17 oktober 1778.*^** Och de grundläggande argumenten i detta protokoll för skamstraffets större avskräckningseffekt gentemot barnamord liksom det både humanitärt och rationalistiskt moti- '* ICn förklaring härtill är rcformaklioncns överraskande, för att inte siiga kujjpartade karaktär. Det är möjligt att Gustav tillsammans med någon eller några förtrogna gjort vissa förberedelser under månaderna före stiindernas inkallande. I så fall måste dessa förberedelser noga ha hemlighållits, ty hans initiativ kommo fullständigt överraskande för både rådet och lagkommissionen. .\tt utreda vilka hans medhjälpare varit och hur han agerade tillsammans med dem under de knappa två veckor, under vilka reformprojekten utreddes och utformades i propositionerna är en intressant uppgift, som på grund av sin speciella natur här inte kan angripas. .Se ovan s. 1230 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=