262 framgår av hans reaktion inför Falkenbergs försök detta är att bevara tortyrformen svårare fängelse. Inför bovrätlens. lagkommissionens och rådets starka effektivitetsargnmentation gav han tillfälligt efter. Först under sitt arbete med barnamordets svåra problem tycks ban ha börjat tillägna sig en mera fördjupad uppfattning i de straffrättsliga reformfrågorna — en uppfattning, som ursprungligen i det väsentliga byggde på den äldre reformskolan inom upplysningsrörelsen. Kn annan fråga är i vad mån ufrikespolitiskt-propagandistiska hänsyn spelade en roll för hans reformaklion. Att han inte försummade att till det övriga luiropa utbreda sitt rykte som filosof pä tronen framgår bl.a. av att ban lät utge en riksdagsbulletin på franska, där hans reforminitiativ redovisades.Sitt tal vid ständernas öppnande lät ban utsända till sina kontakter inom upplysningsrörelsen. 1 detta uppehöll ban sig utförligt vid tortyrens avskaffande och sina humanitära motiv till denna åtgärd. Han hade också tillfredsställelsen all av grevinnan de Boufflers få erfara att talet lästs i de honom närstående franska kretsarna och där —efter tidens sed —väckt tårar av rörelse.®^ 1'^gendomligt nog synes Gustav varken i sin brevväxling med grevinnan de Boufflers eller i andra liknande korrespondenser ba berört sina initiativ till en slrafflagsreform. l'2j heller tycks han i dessa sammanhang ba kommenterat det slutgiltiga resultatet av dem i 1779 års fiirordning. Däremot benimde han sig i ett brev den 9 maj 1779 till grevinnan de Boufflers av att ba infört fri religionsutchning, vilket han betecknade som »den fiirsta akt av delta slag som nagon nation samfällt låtit utfärda». Han tillfogade ett »ingenting gör mera beder åt århundradets upplysning och humanitet. Prästerskapet bar intagit sin sedvanliga ståndpunkt, men dess mening bar ej spelat någon roll.»*’” B. Henning (inslav 111 och Grevinnan de Boufflers, 1928, s. 115. .\.a. s. 122. l'ör kiinnedoinen och uppfattningen om Gustavs insatser som strafflagsreformator spelade naturligtvis hans förtrogna medarbetares internationella kontakter en \ iktig roll. .Som exempel kan nämnas att Creutz är 1784 i ett hrev till abhé lispagnac gav följande uttryck för sin uppfattning om konungens jiersonliga betydelse för 1779 års strafflagsreform: »La douceur et rimmanité dictoient ses decisions et, ce (jue ^'ous ne croirez pas, c est son esprit philosophique (jui seul a depouillé nos Loix, presqu'aussi barbares que les Votres, d iin reste de cruauté, qui les deshonoroit». (IM .B. F. 511). «» .\.a. s. 123.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=