257 av dödsslratfel. Den Icirsta av dessa hypoteser synes mig böra förkastas. Konungen hade ett klart och i upplysningsideologiens tankegångar väl skolat intellekt.Han hade med skärpa avvisat en skickligt utformad aktion, som avsåg att bevara tortyren i form av svårare fängelse. 1 sin studie av den 18 oktober 1777 hade han också visat förmåga att självständig omsätta den äldre reformskolans allmänna syn i)å straffets ändamål på barnamordsbrottet. I hans anmärkningar till lagkommissionens förslag till åtgärder fcir att motverka barnamord liksom i propositionen om dödsstraffets inskränkning kommer vidare till synes ett kritiskt och självständigt bedömande av reformfrågorna.^** Ilans juridiska förmåga må ha varit bristfällig. Hans ideologiska insikter voro dock sådana, all ett bir envar av upplysningsidéerna påverkad människa så vedervärdigt idtalande som en öppen bekännelse till vedergällningsprincipen näppeligen kan ha undgått honom. Inte heller är det gärna tänkbart, att han så bristfälligt fiiljl proposilionsarbelel i dessa frågor att han inte gjort sig miida att läsa igenom och taga ståndpunkt till propositionernas text. De straffrättsliga reformfrågorna lågo honom otvivelaktigt nära om hjärtat, och propositionerna voro ju ett residtat av hans personliga initiativ. Förslaget om diidsstraffets inskränkning är också att uppfatta som ett led i en konsekvent personlig politik. .\lerslår alltså den tredje tänkbara birklaringen, nämligen all konungen genom sin vilseledande vedergällningsmotivering ville sondera opinionen inom ständerna för att få vägledning beträffande sin reformpolitik i fortsättningen, eller möjligen rentav ett prejndicerande slåndpunklslagande. Redan om man tänker på Gustavs notoriska benägenhet att driva sin personliga politik med det subtila dubbelspelet som vapen, framstår denna tolkning som miijlig. Det finns emellertid ett mera tydligt indicium på att denna hypotes träffar sanningen, nämligen själva urvalet av •'’* B. Henninj's, Gustav III, s. 94 betonar också hans förmåga all snabbt sätta sig in i de mest skilda ämnen. 5" Märk också den självständighet han visat i förhållande till upplysningsideologicMi i propositionerna om moraliteten i lagen och om inskränkning av iirclöshetsstraffet. Sin avsikt att inskränka dödsstraffets tilliimpning hade han ju yppat i studien av den 13/10 1777 och i förberedelserna för barnamordsplakatct framträder ytterligare detta hans syfte. 60 17
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=