25(5 av ett livstida 1'rihetsstratT i förgrunden, men samtidigt också l'(‘)rsökte vädja till de känslor av medlidande med barnamörderskorna, som en insikt om lägerskvinnornas förtvivlade situation kunde skapa. Beträffande dödsstraffets bristande avskräekningseffekt vid barnamord hade han miilt en viss förståelse i rådet; han kunde onekligen stödja sig på det faktum att dödsstraffets exekverande i betydande omfattning varje år ändock inte varit tillräckligt avskräckande. Även inför ständerna kunde detta argument tänkas bli accepterat. Däremot voro utsikterna att med dylika motiveringar vinna förståelse hos ständerna för ett avskaffande av dödsstraffet vid mordbrand, rån och röveri mycket små. Medlidande kunde det inte bli tal om. Alt i dessa fall åberopa ett livstids- och kombinerat kroppsstraffs större avskräekningseffekt borde också ha förefallit utsiktslöst. Av lagkommissionens och rådets uttalanden under förberedelserna för reformerna visste Gustav att l)land landets ledande jurister dödsstraffet fortfarande ansågs ha den shirsta tänkbara avskräckningseffekten av alla straff. Frågan blir då: vad var hans syfte med denna taktik? Att parlout inskränka dödsstraffets tillämpningsområde? Problemet synes vara mera komplicerat än så. Det finns ju ingen anledning att tro att Gustav ömmade särskilt starkt för mordbrännare. rånare och rövare, och han hade avstått från att föra fram förslag om dödsstraffets avskaffande för vissa brott, där han skulle ha kunnat åbero])a lagkommissionen, nämligen beträffande 4:3, 5:2 och 42:2, eller rådet, nämligen beträffande 41:2 och 45:2. Om man utgår ifrån att propositionens författare argiimenterade i enlighet med en åskådning, som Gustav inte omfattade själv, och alt Gustav vid framläggande av propositionen icke drevs av en strävan att avskaffa dödsstraffet just för nyss nämnda brott, återstår endast tre tänkbara förklaringar. Antingen var Gustavs syn på dessa reformfrågor så förvirrad och oklar att han inte märkte innebörden av vad hans medarbetare skrevo på denna punkt eller också brydde han sig i brådskan inte om att närmare studera propositionerna i deras slutgiltigautformning. Eller, slutligen, ville han helt enkelt göra ett slags opinionsundersökning inom ständerna för att se i vad mån han kunde vinna gehör hos dem med hjälp av dylika motiveringar för ett mera allmänt inskränkande
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=