244 lande dödsslraflel lör sliild ansåg rådet vidare att det i M.B. 40 utsatta dödssirattet för kyrkostöld borde utgå och i likhet med vad i övrigt föreslagits ersättas med livstids arbete i halsjärn. Diklsstraffet för fjärde gången enfalt hor i M.B. öä: 0 borde enligt rådet också kunna inskränkas till högsta kroppsstraff liksom diidssiraffet i M.B. 50: 1 angående Ivefalt hor. Som molivering anfördes att på detta senare brott sällan gavs något exempel, och alt leuterationsförordningarna gåvo anledning till mildring i detta fall. ^’id övervägande av de fall, varom förmäldes i M.B. 59: 2. 3 och 4 om blodskam, ansåg rådet att där utsatta diidsslraff »vid fiirefallande tillfälle kunde lindras» men fann dock »i anseende till skräcks injagande nyttigt att det som lagen härvid stadgar må varda åtminstone i bokstaven bibehållet». Den 27 och 28 oktober hade rådet också återupptagit ärendet om moraliteten i lagen samt behandlat ett ytterligare förslag från konungen, som gällde en allmän omprövning av straffet av ärans förlust. Även detta förslag från Gustav var —som vi skola se i det följande — inspirerat av Beccaria.^^ De vidlyftiga debatter och de divergerande ställningstaganden inom rådet, som protokollen i dessa ärenden avspegla, torde det inte vara nödvändigt att här återge eller referera.^- Konungen synes emellertid genom desamma ha fått nödig vägledning för sitt propositionsarbete. Det var onekligen i sista stund, ty riksdagen skulle sammanträda inom några dagar. Md det plenum plenorum den 31 oktolier på rikssalen i Stockholms slott, med vilket Gustav 111 iippnade riksdagen, föreläde han ständerna fyra propositioner med förslag till straffrättsreformer, nämligen angående preskriptionstid i brottmål, angående moraliteten i lagen, angående inskränkning av straffet av ärans förlust samt angående inskränkning av dödsstraffet för .Se nedan s. Dessa reformfrågor — liksom förslaget om en åtalspreskription icke samma intresse nr idéhistorisk synpunkt som förslaget om dödsstraffets inskränkande. .lag behandlar dem därför endast i den mån de äro ägnade att belysa npplysningsideologins betydelse för Gustavs reforminitiativ och för ständernas ställningstagande till dessa. ha
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=