239 i samband med brannviiislagsliffninj'cns tillämpning. Rådet behandlade konnngens iörfrågan myeket kortfattat. Det birklarade alt konungen tydligen ville ha dess utlåtande 1) »om den esprit i lagen och andra författningar, som finnas med moralité mindre överensstämmande bör avskaffas, och 2) vilka ställen i vår lag och författningar äro av den beskaffenhet». På den första frågan förklarades endast att »moralité hör vara grunden fiir all lag, den lag, som därifrån avviker hindrar i stållet för att befordra lagstiftarens avsikt och ändamål».--’ Deras excellenser uttalade till synes icke utan ironi mingens tanke att »den esprit nti allmänna lagen och andra fiirfattningar, som med moralité icke överensstämmer, bör ändras». Angående den andra frågan, vad i lag eller författningar, som borde ändras, anfördes att innan den kunde utredas måste en så stor del av lagen och författningarna genomgås att det fiir närvarande vore tillräckligt att överlämna den fiirsta frågan till rikets ständer fiir iiverläggning. På eftermiddagen tog rådet upp lagkommissionens under förmiddagen avgivna utlåtande över diidsstraffets inskränkande. Härvid försökte rådet att undvika ett ställningstagande i sakfrågorna med samma taktik, som tillämpats under fiirmiddagen, då man skulle avge utlalande om moraliteten i lagen. Liksom då det gällde moraliteten i lagen skilde rådet på frågan om lagändring var (inskviird och frågan, huru lagändring borde genomlViras, alltså på cpiestio an och t[ueslio (pio modo. Questio an besvarade rådet så att någon inskränkning icke vore betänkligt utan snarare skiiligt och nyttigt, om ock å de griivsta och borgerliga säkerheten mest riirande brotten kvalificerade diklsstraff borde bibehållas.'”’ ett instämmande i koMan ställde sig till och med förslående h")!' konungeus principståndpunkt genom alt fiirklara att det funnes exempel på all fruktan för diidsstraffel »verkat mindre avsky för brott än farhågan IVir annan och neslig bestraffning». Men questio ([uo modo - huru och ])a vad sätt lagen borde iiiidras—vore ett »iimue. som innefattade mycken vidlyftighet, helst emedan jämföras borde varje av de händelser, däruti dödsstraff efter vår lag på Here iin 70 stiillen förekomma och bestraffning lämpas efter vart och ett 29 .T. R. prot. 22/10 1778. 2» J. R. prot. 22 10 1778.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=