228 tanken först sommaren 1778? Till den fråf^an är det möjligt alt taga ställning först efter en redovisning av källmaterialet belräffande reformförberedelserna hösten 1778.*^ § 2KOXUXC.EXS BESLUT ATT EÖBESLÅ EX STRAEELAUSBEEOBM OCH TILLKOMSTEX AV PROPOSITIOXERXA 79 ARS RIKSDAG TILL 1778 Sommaren 1778 stod Gustav 111 inför frågan huruvida han skulle uppfylla sitt halva löfte från år 1772 all inkalla ständerna inom sex år. Del politiska lägel var emellertid sådant att han inte beh(‘)vde hysa stiirre farhågor för att en riksdag sknlle bli liesvärande för hans maktposition. Han hade genomfört ett flertal betydelsefulla reformer, och ur politisk synpunkt viktigast var att hans alhnänekonomiskt betydelsefulla mynlrealisation bade visat sig vara en framgång. Han hade också en särskild anledning att sammankalla ständerna — drottningen var i välsignat tillstand, och han kunde hoppas att ytterligare slärka sin position hos ständerna genom alt under riksdagen presentera riket en kronprins. Planerna pä att sammankalla ständerna mognade fram under sommarens lopp. Till de här anförda bevekelsegrunderna kan läggas att ständernas medverkan fordrades för vissa lagstiftningsreformer — däribland en st rafflagsreform — som kunna antagas ha varit under övervägande. Riksdagskallelsen utfärdades så den 9 september. Xiir konungen definitivt bestämt sig för att framlägga ett omfattande straffrättsligt reformprogramär ovisst. Men den brådska, .Sc“ ludan s. ‘i()l 11'. Fraiii.stältningen ovan av dt>n allniänpoliliska bakf^runden till rik.sdajjcn 1778—79 liksom av riksdagsarbetets former och riksdagens allmänna förlopp bygger väsentligen på Georg Landberg. Den svenska riksdagen under den gustavianska tiden (Sveriges Riksdag. Förra .\vd. Bd 7, Riksdagen under den gustavianska tidenl, 1932, och F. .\lmén, a.a. s. 187 ff. .\tt Gustav under flera år före 1778 hyst planer på att införa fri religionsutövning för friimmande trosbekännare :ir klarlagt. B. Hennings, Gustav III, s. 83. IS
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=