225 Vid detta rådets yttrande stannade reforinförberedelserna våren 1778. Först i början av biislen återkom konungen, till vilken alla handlingar i ärendet (iverliimnats, till frågan om en ny lagstiftning beträffande barnamord —men då i ett större sammanhang, nämligen som ett led i en serie förslag till strafflagsreformer av mycket mera genomgripande betydelse. Här är anledning att återkomma till df“t anmärkningsvärda faktum att fram till våren 1778 hade Gnstav icke tagit initiativ till en mera allmiint syftande strafflagsreform. Initiativet till en ny lagstiftning angående l)arnamordet togs också ursprungligen av rådet, niimhgen i 1775 års fiirslag till konungen, vilket icke ledde till resnltat. Fcirst våren 1777 har Gnstav personligen ingripit Fir ett återupptagande av utredningsarbetet beträffande detta brott. Den frågan ger sig då av sig självt; vilka voro orsakerna till att Gnstav visade en sådan senfärdighet i sin straffriittsliga reformpolitik? Han hade dock omedelbart efter sitt makliivcrlagande avskaffat tortyren under former, som avsågo alt demonsirera fiir viirlden att han var en trogen lärjunge till upplysningsfilosoferna. Och han luill fast vid detta beslut, trots att del gjordes ett skickligt försiik att få honom att modifiera sin ståndi)nnkl. Det kan vidare inte råda någon tvekan om det hninana draget i hans natur, liksom inte heller om att hans snabba och klara intellekt måste starkt ha attraherats av npph'sningsriirelsens straffriittsliga reformkrav, framlVirda såsom residtat av en rationalislisk omprövning av Firåldrade och ineffektiva avskräckningsmetoder. ^hlka Firviintningar, som man inom den upplysta opinionen i luiropa stiillde på hans verksamhet som strafflagsreformator, illnslr(‘ras av grevinnan de Bonfflers’ ovan citerade brev. Ändå driijde han i niira sex år innan han fcirsiiklc motsvara dessa fiirviintningar, om vilka han rimligen måste ha varit medveten. Fn diskussion av denna frågesliillning är ägnad alt belysa vissa drag i Gustavs personlighet, som hade stor betydelse Fir hans handlande som reformpolitiker, och vars urskiljande kan bidraga till all förklara hans i)ohlik vid strafflagsreformens genomFirande.^” lielrälfände lilleraliiriiiidcrlagel för den följande ])er.sonkarakterisliken
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=